Artikel

Arbetet med existentiell hälsa

Forskning som betonar och påvisar samband mellan ett existentiellt perspektiv och medicinsk praktik och hälsa är under stark framväxt. Världshälsoorganisationen (WHO) lyfte redan 2001 fram den existentiella hälsan (spiritual health) som en viktig hälsodimension. Det har visat sig att den påverkar hur vi uppfattar vår fysiska, psykiska och sociala hälsa. Människors förhållningssätt till det som händer i livet avgör hur de hanterar motgångar och möter utmaningar. En ökad medvetenhet om de existentiella frågorna kan fungera som en kompass i livet, både i med- och motgångar. En god existentiell hälsa ger kraft och mod att se möjligheter och anta livets utmaningar.

WHOQQL-SRPB är ett frågeformulär som WHO använder i globala folkhälsoenkäter. Formuläret mäter i vilken utsträckning människor upplever hälsa för var och en av åtta dimensioner som utgör WHO:s grundstenar för existentiell hälsa:

* Tro som resurs – en tro som ger styrka i vardagen. Tro kan vara något vi delar med flera eller något som formar vårt sätt att se på världen. Då handlar det om trons innehåll. Men tro kan också innebära själva handlingen tro, att tro och lita på något. Tron kan ge kraft, tröst och hjälp att möta motgångar. Tro kan handla om religion, men också om ideologi eller andra  värden i livet.

* Hoppfullhet och optimism – att ha en framtidstro. Hopp innebär optimism inför Hopp kräver ett visst mått av mod, att våga hoppas.

* Harmoni och inre frid – att vara tillfreds med sig själv och känna ett lugn. Harmoni är synonymt med samklang, jämvikt och balans. Frid handlar om ett inre tillstånd av lugn och ro.

* Existentiell styrka – att hitta sätt att komma igenom det som är svårt. Inre styrka är en drivkraft som hjälper oss att leva i enlighet med våra värderingar.

* Helhet och integration – att tankar, känslor, handlingar håller.

* Förundran – att känna inspiration och tacksamhet inför sin omgivning. Förundran innebär att bli berörda på djupet av det vi möter eller ser och att känna glädje för livet.

* Existentiell kontakt – att vara del av något större som ger trygghet och tillförsikt. Uppstår i känslan av att vara del av ett större sammanhang.

* Meningen med och i livet – att det finns ett speciellt syfte med det egna livet.

När en människa söker vård på grund av allvarlig sjukdom eller skada blir den existentiella krisen något som angår både patienten själv, dennes närstående och personalen. Efterverkningar av svåra händelser hör visserligen till det normala livets gång och ska inte sjukdomsstämplas, men hälso- och sjukvården får i det läget ett situationsbundet ansvar som inte kan överföras på någon annan. En bearbetning av de existentiella frågorna kan vara en förutsättning för en hälsofrämjande process i sin helhet.

Arbetets framväxt i Region Jönköpings län

Region Jönköpings län (RJL) har sen flera år tillbaka uppmärksammat existentiell hälsa. Ämnet som sådant fick en bredare uppmärksamhet i regionen i samband med lansering av regionens riktlinjer för andlig vård, som var unika i landet när de antogs 2014. I nästa steg fick ämnet ett eget avsnitt i regionens Budget med verksamhetsplan. Här uttrycks ambitionsnivån bland annat i form av att all vårdpersonal bör kunna ge grundläggande existentiellt stöd.

Existentiell ohälsa rapporteras idag från många håll. Folkhälsoenkät ung genomförs i länets 13 kommuner var tredje år och vänder sig till ungdomar på högstadier och gymnasieskolor. I 2017 års undersökning identifierades ett samband mellan existentiell hälsa och andra hälsodimensioner. Ungdomar som rapporterar att de inte har en tro som ger dem tröst eller inte är särskilt hoppfulla inför sitt liv har i större utsträckning minst två somatiska eller psykiska besvär mer än en gång i veckan, jämfört med ungdomar som har en tro som ger lättnad i vardagen och som  är hoppfulla inför sitt liv.

I den nationella patientenkäten har RJL inkluderat en regional tilläggsfråga som handlar om huruvida patienten vid det aktuella besöket ”fick möjlighet att vid behov prata med läkaren eller någon annan ur personalen om existentiella frågor (t ex hur du hanterar livet – utifrån de förutsättningar du har, din sjukdom eller livssituation i övrigt)?”. Resultatet kommer att följas över tid och inom olika vårdområden.

Möjligheten att  starta ett bredare arbete med existentiella samtal i grupp möjliggjordes då Studieförbundet Vuxenskolan erbjöd grundläggande utbildning och lansering av en ”existentiell kortlek”.

Samtalskort som pedagogiskt verktyg

Sjukhuskyrkan och Qulturum startade 2015 öppna samtalsgrupper kring livsfrågor inom psykiatrisk slutenvård på Länssjukhuset Ryhov. Det hela startade på försök på en avdelning där det sågs som positivt att ha ytterligare en aktivitet att erbjuda inneliggande patienter. Patienter bjöds in via avdelningens anslagstavla och med hjälp av personalen. Samtalen genomfördes på ett rum utanför avdelningen under 1,5 – 2 timmar och med fem deltagare, olika personer vid varje tillfälle. Arbetet utökades i nästa steg på ytterligare en avdelning och 2017 genomfördes också en samtalsgrupp för utskrivna patienter. Samtalsgrupperna har fortsatt och sedan hösten 2019 är det Sjukhuskyrkan tillsammans med en PEER (Person med egen erfarenhet) som leder samtalen. Gruppverksamhet med fasta deltagare bedrivs sedan ett par år tillbaka även inom den psykiatriska öppenvården på Värnamo sjukhus/Mossle rehab. Under 2019 genomfördes samtalsgrupper enligt samma koncept på Gränna vårdcentral och på onkologkliniken. I båda fallen har grupperna startats på initiativ av personal som själva deltagit i samtalsgrupper och som sett värdet av att använda metoden i patientarbetet.

Samtalsgrupper för personal

Samtalsgrupper erbjuds sedan 2017 också regionens medarbetare på länets tre sjuk hus. Inledningsvis var det ett uppdrag inom verksamhetsområdet Psykiatri och rehabilitering och en effekt att grupperna för patienter väckte ett intresse bland personalen att själva få prova konceptet. I varje samtalsserie träffas man en och en halv timma vid sju tillfällen och grupperna är slutna, det vill säga man tar inte in nya deltagare vartefter. Maxantalet deltagare är åtta och grupperna leds av två samtalsledare.

Syftet med samtalsgrupper för personal är att genom egen bearbetning av livsfrågor öka förutsättningarna att möta behoven hos dem vi är till för. För att kunna ar beta personcentrerat måste man som behandlare ha självkännedom och vara medveten om sina egna uppfattningar, värderingar och fördomar. Precis som i grupper  för patienter och medborgare stimuleras deltagarna till reflektion över livsval och prioriteringar. Grupperna fyller också funktionen av kompetensutveckling och man belyser användbarheten av metoden som sådan i patientarbetet. Erfarenheten är att samtalsgrupperna även har positiv effekt för medarbetarnas trivsel och arbetsmiljö.

Samtalskorten och metodiken

Som pedagogiskt hjälpmedel för samtalen används samtalskort framtagna av religionspsykolog och teologie doktor Cecilia Melder (Stockholm) och verksamhetsutvecklare Lena Bergquist (Västerås), i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Korten kan användas i allt från studiecirklar i hemmen till behandlings rum i den slutna vården och även i individuella kontakter. Korten är baserade på WHO:s åtta dimensioner men av pedagogiska skäl något  omarbetade för att vara mer lättillgängliga:

* Harmoni och inre lugn

* Upplevelse av sammanhang

* Existentiell styrka och kraft

* Tillit som livskraft

* Meningen med livet

* Upplevelse av helhet

* Upplevelse av förundran

* Förhoppning

Fördelen med korten är att de ger struktur och tydliga ramar för gruppsamtalen. Varje tema omfattar tre kort med frågor om hur man tänker, känner och handlar i relation till det aktuella ämnet. Frågorna lyfter fram tankar och mönster som hind rar en från att komma vidare i livet och som stimulerar till att utvecklas och hitta nya vägar. Arbetssättet i samtalsgrupperna ska präglas av ett salutogent förhållningssätt som främjar nyorientering och upprätthållande av hälsan.

Värdet med samtalsgrupperna är att deltagarna får självinsikt och kan börja reflektera över sina livsval och prioriteringar, likaså över nya sätt att se på möjligheter som ligger i framtiden. Genom att lyssna på sig själv och på gruppen ges nya insikter omkring vad som kan skapa mening, hopp, sammanhang och vilken betydelse dessa existentiella dimensioner har för i livet.

Region Jönköpings län egna utvärderingar av samtalsgrupper för patienter visar på genomgående goda resultat i form av nöjda deltagare. Deltagare i grupper inom psykiatri har bland annat uttryckt att:

– Det är skönt att flytta fokus från det sjuka till det friska

– Lyssnandet till varandra har gett mig nya insikter och uppslag, jag trodde att jag  var ensam om att känna så här

– Genom att prata om psykisk ohälsa känner jag mig mindre skamfylld

– När jag hör mig själv berätta får jag en förståelse för varför jag har det jobbigt just nu.

Utvärdering från deltagare i samtalsgruppen på onkologkliniken visar bland an nat på värdet av att kunna dela erfarenheter utan att fastna i ”sjukdomsprat” och att få upp ögonen för nya sätt att tänka. En av deltagarna uttrycker sig så här:

– Jag känner att jag inte är ensam om att tänka som jag gör. Det öppnar upp att våga prata om känslor. Frågorna gör att jag måste fundera i nya banor och att inte vara kvar i gamla vanor som hindrar mig att se nya möjligheter utifrån min personliga historia, säger en av deltagarna i utvärderingen.

En annan deltagare tar särskilt upp värdet av att få prata om livets mening och me nar att det är tankar som blir viktiga när man hamnar i ohälsa. Samtalsledarna bekräftar också att samtalet kring meningen med livet berörde gruppen på ett särskilt  sätt.

– Det blev ett fantastiskt tillfälle! Djupet, allvaret och ärligheten slog tillbaka med full kraft. Det kändes i rummet att detta var angeläget att få tala om och ut trycka tankar kring, säger en av ledarna.

Rollen som samtalsledare

För att leda samtalsgrupper i RJL:s regi krävs:

* personligt intresse och lämplighet

* rekommendation från närmaste chef

* erfarenhet i form av eget deltagande i samtalsgrupp för personal

* genomgången kurs i hur man använder Studieförbundet Vuxenskolans samtalskort om existentiella frågor.

Arbetet som samtalsledare arvoderas inte, men förutsätter att uppgiften kan utföras inom ramen för tjänsten. Man bör inte vara samtalsledare för grupper inom den klinik där man själv arbetar eller ha en vårdrelation till de personer som ingår i gruppen.

Medarbetarna i Sjukhuskyrkan är engagerade på alla tre sjukhusen. De har stor erfarenhet av att möta människor i olika livssituationer och är väl lämpade för uppgiften, men det finns också behov av och    önskemål om fler ledare från hälso- och sjukvården.

EIVOR BLOMQVIST
Fram till 1/12 2020 utredare inom Folkhälsa och sjukvård och
samordnare för andlig vård och arbetet med existentiell hälsa.

Texten är hämtad ur en intern rapport om arbetet med existentiell hälsa inom Region Jönköpings län från mars 2020.