Jag menar att både reformationen och upplysningen är avgörande för mycket gott som vi också har uppnått i vår tid, inte minst det mått av jämlikhet som vi hittills åstadkommit.
Genom att återvända till traditionen kan vi bli påminda om att de eventuella kriser vi står inför må vara nya i vår tid men att människor befunnit sig i kris i princip under hela evangeliets historia. För att inte ett återvändande till traditionen ska bli en återgång till ruta ett i kampen för frihet och glädje för människan menar Jenny Karlsson i denna artikel att vi parallellt ska ta till oss den kritik och den kunskap som den feministteologiska kritiken gett oss under snart fem decennier.
Tillsammans kan vi åstadkomma en start på det kunskapslyft och den bildningsreformation som vår kyrka och vårt samhälle behöver.
Till mångas förvåning och glädje har Bob Dylan tilldelats 2016 års nobelpris i litteratur. Petra Carlsson berättar här om sitt förhållande till Dylan som kvinnlig förebild.
Ger Selma Lagerlöf medvetet eller omedvetet i sina romaner uttryck för en ”luthersk livsförståelse”? Selma Lagerlöf befann sig nog egentligen aldrig mellan pietism och lutherdom skriver Brandby-Cöster i denna artikel. Lagerlöf stod istället på fast luthersk grund och hon såg pietismens särskiljande drag och kristna människors risk att förväxla sig själva med evangelium, som en fara för livet.
Vår ärkebiskop Antje Jackelén är verkligen bokstavligt talat ställd åt sidan i den ekumeniska gudstjänsten. Alla ser vi, barn och vuxna, att ärkebiskopen står utanför blickfånget.