Kroppen är idag hårt ansatt, disciplinerad, infogad i en större berättelse om avstånd, isolering och frånvaro av beröring. Vart är vi på väg? Vad är riktigt viktigt? Vilka är ”vi”?
Jakob Wirén diskuterar här utifrån några exempel ur den ”Den svenska psalmboken” vad ersättningsteologi är och hur den tar sig uttryck.
Ett folk som under lång tid verkar ha nöjt sig med den självutnämnde Lukasjenko vid makten fick med ens nog. Sedan valet i augusti har vi sett hur de utövat ett fredligt motstånd mot den våldsamma regimen. Mitt under coronapandemin gror en tro på fred och frihet i ett Europa där vi annars vant oss vid att de starka antidemokratiska och våldsbejakande vindarna blåser hårt.
– Faktum är att kyrkan spelade en viss roll i de framväxande protesterna i Belarus, säger Nikolay Zakharov, lektor vid Södertörns högskola i en intervju med Jenny Karlsson, Svensk Kyrkotidning.
Går det att tycka lite si och så om vetenskap i allmänhet och evolution i synnerhet och ändå stå fast i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära? Denna frågeställning är utgångspunkten för Antje Jackeléns reflektion kring naturvetenskap, teologi och vetenskapssyn.
I denna artikel redogör Hallgeir Elstad för bibelns betydelse och plats i framväxten av den nordiska välfärdsstaten.
Helene Egnell diskuterar här begreppen ekumenik och religionsdialog. Om vi är medvetna om att ekumenik och religionsdialog har olika utgångspunkter och olika mål så behöver de inte stå i motsättning till varandra, utan istället låta dem befrukta varandra.
