Varför ska vi låta försona oss med urfolket samerna och inte enbart försona oss? Jag tror att hela processen är Guds verk.

Med utgångspunkt i en personlig upplevelse av depression och klimatångest skriver Embla Trygg här om det kapitalistiska system som håller oss och skapelsen i sitt grepp, men också om möjligheten av liv bortom den nu rådande ordningen.

Den ekologiska krisen innehåller precis som alla kriser både drivkrafter och fällor: vi vill snabbt komma ur den och riskerar därför att dras till alltför enkla lösningar, skriver Anneli Sandberg, pastor och ekotoxiolog i denna artikel. De enkla svaren lockar också teologiskt, men riskerar månne förenklingar att leda till en destruktiv teologi?

Teologi om vår samhörighet med naturen och vårt beroende av naturen är inget nytt. Den finns i vår tro och tradition, men den har länge blivit marginaliserad. Människan har hamnat i fokus på den övriga skapelsens bekostnad—i kyrkan såväl som i världen i övrigt, skriver Marie Linde i denna artikel som manar till teologisk omvändelse. Att vi känner till denna teologi räcker inte, menar hon. Kunskapen måste få levda konsekvenser.

I denna artikel skriver Sofie Söderin om hur klimatkrisen utmanar oss till uppoffring, till att offra och avstå. Det feministteologiska tänkandet har under lång tid problematiserat offertanken men därmed också skapat verktyg att hantera tanken på offrande som en del av livet.

Utifrån berättelsen om Kain och Abel reflekterar Lena Bergström här om vägar till kristet liv i klimatkrisens tid. De två bröderna får här representera två livsstilar, två sätt att gestalta mänskligt liv. Det ena är mer följsamt och lämnar små avtryck på omgivningen, medan det andra tar mer initiativ och omskapar omgivningen för sina egna behov. Två sätt att leva konkurrerar med varandra och utmanar oss att välja.