Anders Bäckström redovisar här forskning som pekar på att det är de stora öppna kyrkorna med folklig prägel som klarat sig bäst i 1900-talets sekulariseringsvåg.
Den nya pastoratsstrukturen i Svenska kyrkan från 2014 har inneburit flera förändringar. En fråga är vad det kan komma att innebära för det diakonala arbetet. LenaMari Öfjäll som arbetat med Umeå pastorats strategi för diakoni beskriver här sina erfarenheter och reflektioner från pastoratets utredningsarbete 2015-2016. Bland annat identifierar hon en passiviserande mekanism i församlingsstrukturen.
Nu är tid att spänna på sig sanningen som bälte och klä på oss rättfärdighetens pansar. Vi behöver sprida det goda budskapet om fred och om att kärleken räcker längre än till oss själva.
Genom att återvända till traditionen kan vi bli påminda om att de eventuella kriser vi står inför må vara nya i vår tid men att människor befunnit sig i kris i princip under hela evangeliets historia. För att inte ett återvändande till traditionen ska bli en återgång till ruta ett i kampen för frihet och glädje för människan menar Jenny Karlsson i denna artikel att vi parallellt ska ta till oss den kritik och den kunskap som den feministteologiska kritiken gett oss under snart fem decennier.
Till mångas förvåning och glädje har Bob Dylan tilldelats 2016 års nobelpris i litteratur. Petra Carlsson berättar här om sitt förhållande till Dylan som kvinnlig förebild.
Ger Selma Lagerlöf medvetet eller omedvetet i sina romaner uttryck för en ”luthersk livsförståelse”? Selma Lagerlöf befann sig nog egentligen aldrig mellan pietism och lutherdom skriver Brandby-Cöster i denna artikel. Lagerlöf stod istället på fast luthersk grund och hon såg pietismens särskiljande drag och kristna människors risk att förväxla sig själva med evangelium, som en fara för livet.
