Är det frihet att kunna köpa ytterligare ett par skor utöver de tjugo jag redan har, eller att kunna skaffa så mycket sprit jag kan bära?
Vad händer med vårt tänkande när vi tvingas låta allt det andra—det som inte är Gud eller människa—komma till tals? När vår relation till tingen, växterna och djuren förändras, hur ändras då vår idéhistoria, vår kultur, vår tro? Det är frågor som Petra Carlsson ställer och diskuterar i denna artikel utifrån en alltmera alarmerande klimatkris.
Står västerländska människor i skuld till naturen? Är klimatavtryck en arvsynd? Och kan rättfärdiggörelsen av de orättfärdiga leda till ökat ansvarstagande för skapelsen? I den här artikeln bearbetar Fredrik Seltman bland annat dessa frågor, vilka också utgör en del av tematiken för den avhandling han arbetar på.
Hur ska vi kunna veta om diakonins gemenskapande verksamheter är något annat än ytligt tidsfördriv? Om den skapar värden som enskilda och vårt samhälle så innerligt väl behöver, måste vi då inte mäta vad diakonin åstadkommer? Det är några av de frågeställningar Anders Hagman ställer i sin artikel.
Hur formulerar vi vår teologi – i samklang med den diakoni som naturligt uppstår över en natt, där den behövs? Och hur hanterar vi som församlingar frågan kring centrum och periferi? Det är frågor Sara Hillert ställer i denna artikel.
När vi som står i kyrkans tjänst möter människor i själavård som har en stark tro på reinkarnation ska vi alltid peka på Kristus som centrum för den kristna tron, men det är också viktigt att vi lyssnar med lyhördhet och ödmjukhet på människors andliga erfarenheter.
