Lisa Rudolfsson diskuterar här dels vilka behov som väcks och vilket stöd de som har varit utsatta för sexuella övergrepp behöver när de söker själavård, dels hur präster/pastorer inom olika kristna samfund i Sverige hanterar frågor om sexuella övergrepp inom ramen för själavård.
När han nu stod inför sitt livs svåraste uppgift hade han ingen att anförtro sin nöd och sina svårigheter. Somligt läckte bara ut genom spontana, känsloladdade yttranden i förbigående. ”Jag förstår inte att en kvinna kan vara så hård.” – ”Jag såg satan på ryggen på henne.” (Göran Bergstrand En själasörjares dilemma 2002 s 151) I
Allt började år 2001 när några pappor med barn frågade om de kunde få låna lokaler i församlingshemmet, för att tillsammans med sina barn umgås, leka och fika.
Paulus är en av de mest inflytelserika personer vi känner till. Hans brev till några nygrundade små grupper i det romerska riket har under många hundratals år lästs, begrundats, kritiserats och uppskattats av människor av olika konfessioner och professioner i olika länder och världsdelar. Det var ju han som först formulerade många av den kristna trons grundläggande föreställningar om Gud och människa, skriver här Samuel Byrskog.
Fenomenet ”den nye Paulus” diskuteras i denna artikel av Hans Ruin. Genom en lång rad nya böcker om Paulus och genom konferenser, debatter och tidskriftsartiklar i ämnet fokuseras frågan: vad betyder detta nya intresse för Paulus egentligen?
Då och då flammar en debatt upp om ”politiseringen av kyrkan”. Detta kan ha olika orsaker. Under KG Hammars tid som ärkebiskop (1997-2006) var det ofta hans person och ställningstaganden som stod i centrum konstaterar Lars Ingelstam i denna artikel. Ett annat tillfälle var skapandet av Kristen Demokratisk Samling som politiskt parti 1964, med nära länkar till pingströrelsen. En tredje orsak är att det nu är 50 år sedan det magiska året 1968. Många återblickar görs, och det är naturligt att fråga hur kyrkan påverkades och förhöll sig till den marxistiskt färgade ”68-vänstern”.
