Då och då flammar en debatt upp om ”politiseringen av kyrkan”. Detta kan ha olika orsaker. Under KG Hammars tid som ärkebiskop (1997-2006) var det ofta hans person och ställningstaganden som stod i centrum konstaterar Lars Ingelstam i denna artikel. Ett annat tillfälle var skapandet av Kristen Demokratisk Samling som politiskt parti 1964, med nära länkar till pingströrelsen. En tredje orsak är att det nu är 50 år sedan det magiska året 1968. Många återblickar görs, och det är naturligt att fråga hur kyrkan påverkades och förhöll sig till den marxistiskt färgade ”68-vänstern”.

Diakonalt arbete har historiskt haft svårt att hävda sig som eget kunskapsområde i kyrkan på grund av genus och klass skriver Ninna Edgardh i denna artikel. Den diakonala retoriken har handlat om ödmjukt tjänande i det tysta. Kyrkan och akademin kan underlätta diakoners fortbildning och diakoniforskning genom att formulera behov av ny kunskap på det diakonala fältet.

Vad innebär helighet i dag? Vad innebär det att leva heligt? Madeleine Fredell diskuterar i denna artikel olika aspekter på helighet i vardagen.

Kyrkan, liksom biblioteksväsendet, är ett sammanhang där det måste finnas utrymme för människors sårbarhet. Samtidigt verkar de i strukturer där mätbarhet ses som allt viktigare. Hur finner vi balansen mellan såbarhet och mätbarhet, frågar Malin Norrby i denna artikel.

Det stormar om Svenska Akademien den höst då Jayne Svenungsson tillträder som ledamot. I denna artikel beskriver Petra Carlsson hur Svenungssons forskning i bästa fall kan bidra till att stärka Akademiens profetiska röst.

Förenta nationernas barnkonvention ger barn rätt till en andlig utveckling. Men hur kan denna konventionstext omsättas till verklighet och konkret handling i mötet med barn? Det är den fråga som Peter Kempe diskuterar i denna artikel.