Församlingsdiakonin står inför många utmaningar. En av dem är att öka kunskapen om och engagemanget för diakoni hos styrning och ledning. En annan är att stärka diakonerna i strategiskt tänkande och ledning av det diakonala arbetet. Dessa slutsatser går att dra ur en nyligen genomförd studie i Stockholms stift.

Hur går dialogen mellan präst och församling egentligen till? I sin masteruppsats ”Hör ni som har öron. En studie av samtalets funktion i nutida predikan” har Frida Mannerfelt gjort en empirisk undersökning som jämförde nio prästers predikningar med samtal de förde med församlingen om bibeltexterna. I denna artikel redovisas huvudlinjerna i uppsatsen.

I denna artikel ställer sig Anne Sörman frågan vad som skett i Svenska kyrkan sedan #metoo uppropet började. Sörman efterfrågar en fördjupad teologisk reflektion i dess efterföljd och ställer också frågan vilka teologiska utmaningar Svenska kyrkan nu ställs inför?

Finns det hinder för att utveckla diakonin i församlingar? Vilka är de i så fall? En ny rapport om hinder för diakonal utveckling visar vad diakoner och kyrkoherdar tycker. Miriam Hollmer Redogör här för rapportens huvudslutsatser.

Caroline Gustavsson lyfter i följande artikel ett pedagogiskt perspektiv på frågan om barnets plats i Svenska kyrkans gudstjänst.

Kyrkornas Världsråds generalförsamling i Uppsala sommaren 1968 öppnade kyrkan för samhället och för många i samhället öppnade den ögonen för kyrkan, skriver här Anders Wejryd. Så här femtio år efteråt finns försök att sprida en bild att mötet stängde kyrkan för många, i och med att ”marxisterna” skulle ha tagit över och liksom kidnappat kyrkan.