I många sammanhang används och hänvisas det till begreppet ”andligt ledarskap”. Inom Svenska kyrkan och inom andra trossamfund brukas begreppet på skilda sätt och utan någon klar definition. I denna artikel diskuterar Ulrika Svalfors olika verktyg och metoder för att vidare studera begreppet ”andligt ledarskap” och huruvida det är ett gott eller dåligt ledarskap som utövas.
En nyvigd kommer ut som präst. Det hierarkiska systemet ger en boost – prästen är fortfarande en auktoritet, rollen förknippas med makt och myndighet. Men den gudstjänstfirande församlingens samlade utbildning och erfarenheter överstiger ofta och på många områden prästens. På några punkter har prästen i bästa fall mer kunskap och framför allt en ändamålsenlig verktygslåda till hands. Som predikant kan prästen dela med sig av denna verktygslåda. Det är en av utgångspunkterna i Thomas Kazens artikel. För att illustrera diskussionen avslutas den med en predikan.
Barnrättsutredningen (SOU 2016:19) har föreslagit att FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 ska bli Svensk lag från 1 januari 2018. Redan nu har Sverige genom att ratificera konventionen förbundit sig att följa den och att rapportera till FN om hur den efterlevs, men då tar Sverige ett steg till. Barnkonventionen likställs med övriga lagar och påstådda brott mot den kommer att kunna prövas i svensk domstol. Maria Klasson Sundin skriver här om Barnkonventionen och religionsfriheten utifrån sin doktorsavhandling.
Det politiska Sverige har under de senaste veckorna dominerats av krisen inom Miljöpartiet där Yasri Khans vägran att ta en kvinnlig reporter i hand varit en av de händelser som stått i centrum. Jenny Karlsson skriver utifrån den debatt Khans vägran orsakade att kränkningar aldrig är acceptabla men att vi också måste lära oss att läsa mellan raderna om vi ska klara av att leva med människor som inte nödvändigtvis är lika oss. Patriarkala strukturer ska vi lära oss att avslöja och förändra men vi behöver också lära oss att urskilja var kampen ska föras.
Maria Rosenius skriver i Svensk Kyrkotidning nr 2-2016 om frånvaron av analytiskt tänkande kring kyrklig praxis och lyfter fram frånvaron av obligatoriska studier i praktisk teologi som den bärande orsaken. Detta är värt att tänka vidare kring, skriver Elisabet Pettersson i denna artikel om prästutbildningen, men vi behöver tala om flera saker samtidigt.
Vi ser dem vräkas från husvagnar och tigga vid varje välbefolkat område. Det sociala problemet utsatta EU-medborgare är svårt att definiera, men vi vet alla vilka vi menar när vi nämner det. Vi kanske också vet var de kommer från. Vad vi inte vet är hur vi ska agera i vardagen, eller i fråga om grundläggande välfärd såsom bostad. Utifrån en lokal studie skriver Jesper Blomberg om hur sociala problem konstrueras och hanteras i det sociala arbetets organisationer
