Maria Rosenius skriver i Svensk Kyrkotidning nr 2-2016 om frånvaron av analytiskt tänkande kring kyrklig praxis och lyfter fram frånvaron av obligatoriska studier i praktisk teologi som den bärande orsaken. Detta är värt att tänka vidare kring, skriver Elisabet Pettersson i denna artikel om prästutbildningen, men vi behöver tala om flera saker samtidigt.

Vi ser dem vräkas från husvagnar och tigga vid varje välbefolkat område. Det sociala problemet utsatta EU-medborgare är svårt att definiera, men vi vet alla vilka vi menar när vi nämner det. Vi kanske också vet var de kommer från. Vad vi inte vet är hur vi ska agera i vardagen, eller i fråga om grundläggande välfärd såsom bostad. Utifrån en lokal studie skriver Jesper Blomberg om hur sociala problem konstrueras och hanteras i det sociala arbetets organisationer

I stiftets främjandearbete kring församlingens diakonala uppdrag väcks frågor om erfarenheterna av olika sätt att organisera församlingar och hur detta påverkar det diakonala arbetet skriver Birgitta Lounela. Till detta hör frågor om diakoner i olika former av ledande ställning och erfarenheterna av det.

I relation till gudstjänsten ger körsångarna flera exempel på att betydelsebärande aspekter av delaktighet uteblir och ett deltagande i Svenska kyrkans gudstjänst leder därför inte självklart till delaktighet.

Så fortsätter alltså diskussionerna också bland dem som delar feministiska värderingar och integrerar dem med sin kristna tro om vilken roll bibelöversättning kan spela.

En kyrka där ämbetsbärarna snarare förstås som legitimerade experter och flexibla leverantörer i ett kundanpassat företag än som andliga ledare.