Vi behöver i vår tid utforma en Svenska kyrkans fattigvårdslära om att bistå socioekonomiskt sårbara människor på ett relevant sätt.
Diakonalt arbete har historiskt haft svårt att hävda sig som eget kunskapsområde i kyrkan på grund av genus och klass skriver Ninna Edgardh i denna artikel. Den diakonala retoriken har handlat om ödmjukt tjänande i det tysta. Kyrkan och akademin kan underlätta diakoners fortbildning och diakoniforskning genom att formulera behov av ny kunskap på det diakonala fältet.
Vad innebär helighet i dag? Vad innebär det att leva heligt? Madeleine Fredell diskuterar i denna artikel olika aspekter på helighet i vardagen.
Vi behöver förbättra vår kyrkas simultankapacitet dels genom att sats på gemensam teologisk reflektion, och dels genom att utveckla metoder som hjälper oss att leva i försonad mångfald som rymmer både ”konservativa” och ”liberala”
Kyrkan, liksom biblioteksväsendet, är ett sammanhang där det måste finnas utrymme för människors sårbarhet. Samtidigt verkar de i strukturer där mätbarhet ses som allt viktigare. Hur finner vi balansen mellan såbarhet och mätbarhet, frågar Malin Norrby i denna artikel.
