Jag tillhör dem som anser att den israelisk-palestinska konfliktens orsak är land, gränser och nationalism, inte religion eller teologi.
Svenska kyrkans behöver en solidarisk och realistisk utjämning och förvaltning som fungerar långsiktigt med minskade ekonomiska förutsättningar. Det behövs också en fördjupad teologisk grundsyn som vidgar dessa platsers betydelse och som ser platserna i ett brett församlingsperspektiv.
Att leva i en tid som varken är religiös eller sekulär är en teologisk utmaning. Vem blir Gud i ett sådant sammanhang?
Stockholmsmötet var ett svar på en växande insikt om att kravet på rättvisa var rättmätigt, att nöden var verklig och på det storkrig som slutat bara några år tidigare.
Där i synagogan i Prag bad jag att jag som tillhörde en antijudisk västlig kristen tradition inte skulle svika judar. Och att min kärlek skulle vara lika trofast till det palestinska folk och de kristna palestinier som jag lärt känna genom mina år på Kyrkornas världsråd.
