Om det inte vore för pogromen i Kielce vore inte Improperierna ett problem

Artikel

Det är smärtsamt att inse att det som är vackert och meningsfullt för en själv också kan vara destruktivt. Kanske är det därför som ifrågasättandet av Improperierna väcker så starka känslor. Men i en tid då antisemitismen växer måste vi våga se hur den har förgiftat kyrkan inifrån, hur ont det än gör skriver Helene Egnell i den första av två artiklar vi presenterar i detta nummer av Svensk Kyrkotidning. I den följande artikeln ger Mattias Lundberg sin syn på improperierna.

Svenska kyrkans huvudgudstjänst mellan tradition och förnyelse

Artikel

Caroline Gustavsson ställer i denna artikel frågor som rör de senaste årens gudstjänstförnyelse i Svenska kyrkan. Hur har de församlingar som undersökts i artikeln valt att förhålla sig till huvudgudstjänsten i sitt förnyelsearbete? Hur har man valt att arbeta med barnens plats i gudstjänsten? Hur har kyrkoherdens roll och ansvar beskrivits?

Tidsandan och synen på Bibeln i offentligheten – Bibelkunskap, bibelvetenskap och inomkyrklig sekularisering

Artikel

I föreliggande artikel analyserar Mikael Winninge den roll kunskap om Bibeln respektive insikter i bibelvetenskap kan ha i relation till sekulariseringen. Artikeln är uppdelad i två delar varav den första delen publiceras i detta nummerer av Svensk Kyrkotidning och nummer 2 i nästkommande nummer.

Försåtlig kritik mot queer överlevnadsguide

Ledare

Naturligtvis får vem som helst publicera debattartiklar, men det är viktigt att lyfta fram varfirån kritiken mot överlevnadsguiden kommer.

Stolta men inte nöjda

Artikel

Erik Gyll talar här om hbtq-personer och kristen tro. I de sammanhangen blir det tydligt att Svenska kyrkan kommit långt, samtidigt att kyrkan har väldigt långt kvar, skriver han i denna artikel. Kanske är ärkebiskop Antjes Jackeléns ord vid inledningen av konferensen ”När gränser överskrids” ett uttryck för just detta; ”Stolta men inte nöjda”.

Dags att göra upp med terrorismens kristna rötter

Ledare

Det är dags för kyrkan att på allvar fråga sig vilken roll korstågen, eller snarare ”korstågsandan” har spelat i kristen teologi – är de en pelare även där?