Anders Bäckström redovisar här forskning som pekar på att det är de stora öppna kyrkorna med folklig prägel som klarat sig bäst i 1900-talets sekulariseringsvåg.
Att högtidlighålla historiska händelser kan vara tvetydigt. Det kan tjäna som en påminnelse om vad som en gång skedde och om en utveckling fram till nu. Men om det inte blir ett avstamp mot framtiden är det samtidigt meningslöst. Att minnas något som skedde för 500 år sedan har sina fallgropar om vi inte står
I september är det kyrkoval och vi är många som är stolta över att tillhöra en demokratisk folkkyrka. Andra anser att kyrkan bör styras på andra sätt. Kanske med ett andligt ledarskap, skiljt från världsliga intressen.
Den nya pastoratsstrukturen i Svenska kyrkan från 2014 har inneburit flera förändringar. En fråga är vad det kan komma att innebära för det diakonala arbetet. LenaMari Öfjäll som arbetat med Umeå pastorats strategi för diakoni beskriver här sina erfarenheter och reflektioner från pastoratets utredningsarbete 2015-2016. Bland annat identifierar hon en passiviserande mekanism i församlingsstrukturen.
