Ett folk som under lång tid verkar ha nöjt sig med den självutnämnde Lukasjenko vid makten fick med ens nog. Sedan valet i augusti har vi sett hur de utövat ett fredligt motstånd mot den våldsamma regimen. Mitt under coronapandemin gror en tro på fred och frihet i ett Europa där vi annars vant oss vid att de starka antidemokratiska och våldsbejakande vindarna blåser hårt.
– Faktum är att kyrkan spelade en viss roll i de framväxande protesterna i Belarus, säger Nikolay Zakharov, lektor vid Södertörns högskola i en intervju med Jenny Karlsson, Svensk Kyrkotidning.

Går det att tycka lite si och så om vetenskap i allmänhet och evolution i synnerhet och ändå stå fast i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära? Denna frågeställning är utgångspunkten för Antje Jackeléns reflektion kring naturvetenskap, teologi och vetenskapssyn.

I denna artikel redogör Hallgeir Elstad för bibelns betydelse och plats i framväxten av den nordiska välfärdsstaten.

Nationell och internationell ekumenik behöver det lokala sammanhanget för att få kropp, skriver Jenny Sjögreen i denna artikel. Ekumenikens frågor är ju egentligen inte några andra än världens frågor, och Kyrkan gör inget för sin egen skull utan i världen och för världen.

Den ensamstående föräldern som bara har råd med pasta till barnen, flyktingfamiljen som klarar sig genom samla burkar för att kunna köpa mjöl i storpack, och den riktigt hungriga som har svårt att tänka klart på grund av den rivande hungerkänslan. Det har skett ett skifte, menar Linus Hermansson i denna artikel, från ett rättighetstänk kring mat, till att hjälp från samhället, även i form av nödstöd till mat, villkoras utifrån krav på motprestation.