”den är en viktig sångbok, andaktsbok och en kulturskatt. ”
Nu har en process för en eventuell ny psalmbok inletts och är i full gång. I detta nummer får vi en rapport från Kyrkokansliet gällande detta.
”En får aldrig sjunga de psalmer en kan, bara nya psalmer” säger ibland de vars kyrkobesök inte är så frekventa. Och kan de melodin så kan de inte längre texten, för den är reviderad. De nya psalmerna är Svenska kyrkans nuvarande psalmbok från 1986, alltså inte så nya. Men för all del, jag sjunger också ibland texten som finns i psalmboken från 1937. De psalmer som sjungs i samband med kyrkliga handlingar har inte så stor bredd. Blott en dag och Härlig är jorden har nästan kommit att bli en del av gudstjänstordningen vid begravningsgudstjänsten, liksomTryggare kan ingen vara vid dopgudstjänsten. Även Du vet väl om att du är värdefull, som finns med i Verbums utgåva Den svenska psalmboken med tillägg, dvs nummer 701 – 800, har kommit att bli en vanlig psalm vid dop. Men de psalmnumren är dock inte antagna av kyrkomötet och därmed är de inte psalmer i kyrkoordningens mening. När Verbums psalmbok med tillägg kom blev den kritiserad för att blanda antagna och icke antagna psalmer i en och samma psalmbok. Men den debatten är över nu och ofta sjunger vi emellanåt både och på våra huvudgudstjänster.
I samband med att Svenska kyrkans arbete för en femte antagen psalmbok har förutsättningarna för att påverka förslagen till några av de nya psalmerna förändrats. Väldigt många, ja faktiskt alla, har möjlighet att vara med och påverka. Förutom de utvalda remissförsamlingarna kan vem som helst vara med och bidra med spontanremisser. Det är en viktig uppgift både för remissförsamlingarna och för oss andra då de utvalda psalmerna kommer att bli en utökning av Den svenska psalmboken. I detta nummer av SKT presenterar två remissförsamlingar hur de tar sig an uppgiften. Psalmboken är en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter och en oerhört viktig bok, där presenteras vår kyrkas gudsbild och vår människosyn, psalmboken berättar om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Även en viktig del av Svenska kyrkans kyrkomusik, den ska hålla musikaliskt och slutligen godkännas av Kyrkomötet.
I Kyrkans tidning 17 mars kunde vi läsa hur Noa Edvardsson och Maria Löfberg uttrycker en oro för den rådande processen i tider då kyrkomusiken och psalmkulturen är på nedgång. De skriver att media får det hela att framstå som en kyrkans Melodifestival där remissvaren avgör vilka av dessa psalmer som ”vinner” blir en ny psalmbok och enbart dessa. Så är inte fallet. Enligt psalmkommittén är detta endast steg ett. De uttrycker dessutom en osäkerhet i hur arbetet ska fortskrida: ”Det är vad kyrkostyrelsen ska ta för beslut i frågan”, då det finns förtroendevalda som hellre vill se ett tillägg än en ny psalmbok.
Till detta nummer har Svensk Kyrkotidning inbjudit Jonas Lundblad som gästredaktör, docent i musikvetenskap och organist i Västerås domkyrka. I en intervju möter vi PO Nisser, som spelade en viktig roll i psalmbokskommittén för nuvarande psalmbok samt är huvudredaktör för psalmlexikonet Psalmernas väg som Anders Dillmar recenserat. Vi får läsa om psalmer som tolkningsnycklar av Sofija Lazic Pedersen och Sofia Rhodin skriver om Saalmegærja, sydsamisk psalmbok.
Men åter till uppmaningen ovan, var med och tag ditt ansvar för några av de psalmer som kommer att hamna i Psalmbok för Svenska kyrkan, som jag tror att den kommer att heta. Delta i någon remissförsamlings arbete eller sjung och tyck till hemma på din kammare. Var med, ta ansvar och påverka teologi och musik för många år framåt. Svenska kyrkans psalmbok har en lång överlevnadstid, även om inte alla psalmer har det och den är en viktig sångbok, andaktsbok och en kulturskatt.
CATHARINA HELMERSSON