»Är då inte tanken om ickevåld bara provocerande naiv och överslätande?«
Året i Svensk kyrkotidning inleds med ett temanummer om fred genom ickevåld. I detta nummer lyfts några exempel fram som visar människors aktiva arbete mot våld och för fred i vår värld. Kanske är det viktigare än någonsin att peka på fred som ett nödvändigt exempel i tider då oron verkar tillta och närheten till våldet är mer utbredd än på länge.
Är då inte tanken om ickevåld bara provocerande naiv och överslätande? Det raljeras ju både över ”kristen godhet” och ”svensk snällhet” som något mesigt och fegt. Dessvärre har kristenhet, och kanske även svenskhet, ibland tagit sig uttryck just så, där ickevåld blivit en flyktväg för att slippa agera. Att uppmana människor, som känner fara för sitt eget liv, att stämma in i allsång (en del av oss minns kulturminister Birgit Friggebos misslyckade försök att lugna upprörda massor under Lasermannens härjningar genom att uppmana dem att stämma in i ”We shall overcome”), ja det är inte bara att blunda för problemet utan också att hälla bensin på elden.
Ickevåld som strategi handlar inte om en sådan passivitet. ”Om alternativet till ickevåld är feghet är det bättre att slåss”, sa Gandhi. Jag är inte säker på att det var feghet för Friggebos del men det finns väl beprövade strategier att undersöka, både för den som är nyfiken eller tvivlar på ickevåldets kraft. I vissa lägen är ickevåldet också det enda alternativet till motstånd då maktobalansen är alltför stor.
”Den som hatar kan aldrig bli fri”, orden uttalades av Martin Luther King i en tid då hatet i det amerikanska samhället var utbrett men också då människor hade goda skäl att hata. Kampen mot slaveriet hade nyligen övergått till att handla om en kamp för att bli fullvärdiga medborgare – fullvärdiga människor. King bevittnade hur hatet mellan grupperingar höll på att slita sönder USA som en nation men också hur de människor, som visserligen hade all rätt att hata, höll på att skapa sitt eget fängelse genom att låta hatet få förbli drivkraften i deras liv. Det handlade inte om att förbjuda vissa känslor genom skam. Snarare såg King faran med ett land som höll på att falla sönder och där hatet växte lavinartat utifrån en tilltagande polarisering mellan grupper. En nation i kaos gynnar ingen, allra minst de mest utsatta. I en sådan tillvaro skulle aldrig rättigheter och en dräglig tillvaro för svarta människor kunna få fäste, enligt King.
Det finns goda anledningar till att påminna om det grundläggande arbete till det bättre som skedde genom medborgarrättsrörelsen med King i spetsen. Det betyder inte på något sätt att arbetet blev färdigt. Kampen för rättvisa och jämlikhet måste ständigt pågå och just därför behöver den ske så fredligt som möjligt.
För att motverka historielöshet och den cynism inför framtiden som King varnade för, uppmärksammas Martin Luther King-dagen varje år den 15 januari. I Sverige märks det framför allt genom Martin Luther Kingpriset som delas ut varje år till någon person eller grupp som verkat i Kings anda.
Peter Lööv Roos skriver i detta nummer om föreningen Goda Grannar som är vinnare av årets pris. Det finns många goda krafter bakom detta projekt som syftar till att motverka polarisering och hat i människors närmiljö. Fredrika Gårdfeldt är en av de aktiva prästerna i föreningen. I det här numret skriver hon om hur en utarbetad fredsteologi kan ta sig uttryck. Trots att icke-våldsstrategierna är högst radikala väcker de sällan medias intresse eftersom denna radikalitet är långsiktig och verkar i grunden. Per Kristiansson och Helene Egnell skriver om det och om det långsiktiga och fredliga arbete som skett mellan religiösa samfund i Malmö såväl som i Stockholm. Detta arbete fick en stor betydelse för att koranbränningarna tidigare under hösten inte skulle urarta våld. I Belarus har vi under hösten kunnat bevittna hur folket har svarat an till den våldsamma regimen genom att gå ut på gatorna klädda i vitt och med blommor i händerna. Jag intervjuade Nikolay Zakharov om situationen där, kyrkornas roll och ickevåldets bakgrund. Intervjun finns att läsa i detta nummer.
Med önskan om god läsning och om fred och frid inför 2021.
JENNY KARLSSON