Delandets plats och kraft i den ekologiska krisens tid

I denna artikel delar Anneli Sandberg och Sofie Söderin med sig av sina erfarenheter av att samlas i ett ekumeniskt sammanhang för att samtala om den ekologiska krisen från ett personligt perspektiv. De reflekterar kring hur sådana samtal, i kristna sammanhang, kan vara en viktig del av att möta den ekologiska krisen.

Att förvalta en tradition som väcker hopp och förundran för livet

Den ena vill isolera traditionen från mänsklig inverkan, den andra vill isolera människan från traditionens inverkan. I båda fallen separeras tradition och liv.

Finns det faktorer av betydelse för en gudstjänst som inbjuder till delaktighet?

Vilka faktorer framträder som viktiga för människors positiva gudstjänstupplevelser? Vad framträder vara av betydelse för människors upplevda delaktighet i gudstjänsten? Caroline Klintborg utgår i denna artikel från två forskningsstudier som ställer frågor om vad som inbjuder till delaktighet i gudstjänsten.

Skapelsens tid

I denna artikel ger Alasdair Skelton ett bidrag till samtalen om klimatförändringarna och hur vi kan möta de utmaningar de ställer oss inför. Han ger större perspektiv på klimatförändringarna och på oss själva, historiska perspektiv men framförallt perspektiv från astronomi och geologi. Slutligen frågar han om det finns hopp.

Var ska kyrkan vara?

Går det att vara kyrka utan så många egna fastigheter?

Hur talade tältmakaren i Filippi?

Detta är den tredje och sista artikeln i Svensk Kyrkotidning som diskuterar Svenska bibelsällskapets pilotöversättning av tre nytestamentliga texter: Markusevangeliet, Filipperbrevet, Första Johannes brevet. I första artikeln, Svensk Kyrkotidning 1/2022 anlade Hans Leander postkoloniala perspektiv på översättningen och dess noter. I andra artikeln, Svensk Kyrkotidning 2/2022, diskuterade Fredrik Ivarsson dess bruk av inkluderande språk. I denna artikel sätter Jesper Svartvik in översättningen av det grekiska ordet ”nomos” i Filipperbrevet i dess större sammanhang.