Detta är den tredje och sista artikeln i Svensk Kyrkotidning som diskuterar Svenska bibelsällskapets pilotöversättning av tre nytestamentliga texter: Markusevangeliet, Filipperbrevet, Första Johannes brevet. I första artikeln, Svensk Kyrkotidning 1/2022 anlade Hans Leander postkoloniala perspektiv på översättningen och dess noter. I andra artikeln, Svensk Kyrkotidning 2/2022, diskuterade Fredrik Ivarsson dess bruk av inkluderande språk. I denna artikel sätter Jesper Svartvik in översättningen av det grekiska ordet ”nomos” i Filipperbrevet i dess större sammanhang.
Vi kan be!
2022-11-11 – 00:01
I Kyrkans förbön skulle vi kunna dela det som är angeläget för oss som individer, som gemenskap, som samhällsmedborgare. ”Skulle kunna” skriver jag, för detta gudstjänstmoment har vad som på konsultspråk kallas stor utvecklingspotential.
Vardagsspråk och bibelbruk – i nutida sammanhang och historiska kontexter
2022-10-14 – 00:02
I denna artikel skriver Karin Tillberg om hur exegetiska kunskaper kan bidra till predikan och teologisk reflektion över bibeltexter, med särskilt fokus på ansvaret för att läsa texter som bidragit till förtryck men också texter som är svåra att förstå då de förutsätter historiska kunskaper. Två konkreta exempel hämtas ur Tillbergs avhandling.
Exegetik, predikan, vardag: hur kan de mötas?
2022-10-14 – 00:01
Utgångspunkten är att exegetik är viktigt för predikan men att frågan om hur den är det kan besvaras på olika sätt.
Själavården i Försvarsmakten: En tidlös praktik bortom fredssamhällets vardagsverklighet
2022-09-17 – 12:49
Den organiserade svenska militären (Försvarsmakten) och kyrkan (Svenska kyrkan) är två av de äldsta institutionerna i Sverige och deras relation har varit oavbruten sedan 1500-talet skriver Jan Grimell, postdoktor i sociologi. I den här artikeln diskuterar han konturer av militära kulturer sett genom två religionssociologiska linser, implicit religion och levd religion.
Synliggjord matfattigdom
2022-09-09 – 00:02
Det senaste året har ett antal församlingar, civilsamhällesorganisationer och Göteborgs stift samverkat för att uppmärksamma matfattigdom och påverka Göteborgs stad att hämta in mer kunskap och anta en handlingsplan för att ingen ska behöva uppleva hunger i vår stad. I denna artikel beskriver Linus Hermansson arbetet och diskuterar vägval och risker.