Militär själavård under pandemin – möjligheter och begränsningar

Militärpastorernas kompetens togs inte tillvara under pandemin vare sig av församlingarna eller Försvarsmakten. Det visar på behovet att se över institutionssjälavårdens utformning för att denna ska fungera som samverkanslänk i kris. Det skriver Lisa Mobrand i denna artikel, där vi följer upp tidigare temanummer och artiklar om pandemins inverkan på kyrkan.

Ändra ordningen för ärkebiskopsval

Den förändring som ärkebiskopsrollen genomgått under de senaste decennierna och som Klas Hansson tydligt visar på i sin avhandling ”Svenska kyrkans primas – Ärkebiskopsämbetet 1914-1990” är ett starkt motiv för en framtida  förändring i hur ärkebiskop utses.

Interreligiös solidaritet i Ukraina

När kriget i Ukraina startade uppmanade landets överrabbin Yaakov Bleich judar och kristna i Ukraina och i hela världen att be Psalm 31.

Internationella studenter öppnade för det mångreligiösa arbetet

De internationella studenternas behov av att utöva sin tro öppnade vägen för såväl en större acceptans för trossamfundens närvaro vid Lunds universitet som ett mångreligiöst arbetslag i Universitetskyrkan. Jan Kjellander berättar om den långa vägen dit.

Själavårdens avantgarde

De mångreligiösa frågorna dyker upp i allt fler församlingar, men inom institutionssjälavården blir de särskilt tydliga.

Sökes: Tydlighet i tron. Finnes: liv i mångfald

I en krönika i Expressen i februari kritiserar Joel Halldorf Svenska kyrkans präster för att vara vaga i sin tro. Ninna Edgardh menar att alla svenska trossamfund i dag står inför en utmaning i hur kristen tro ska gestaltas. Det gäller inte endast Svenska kyrkan och dess präster.