Står västerländska människor i skuld till naturen? Är klimatavtryck en arvsynd? Och kan rättfärdiggörelsen av de orättfärdiga leda till ökat ansvarstagande för skapelsen? I den här artikeln bearbetar Fredrik Seltman bland annat dessa frågor, vilka också utgör en del av tematiken för den avhandling han arbetar på.

Hur ska vi kunna veta om diakonins gemenskapande verksamheter är något annat än ytligt tidsfördriv? Om den skapar värden som enskilda och vårt samhälle så innerligt väl behöver, måste vi då inte mäta vad diakonin åstadkommer? Det är några av de frågeställningar Anders Hagman ställer i sin artikel.

Hur formulerar vi vår teologi – i samklang med den diakoni som naturligt uppstår över en natt, där den behövs? Och hur hanterar vi som församlingar frågan kring centrum och periferi? Det är frågor Sara Hillert ställer i denna artikel.

När vi som står i kyrkans tjänst möter människor i själavård som har en stark tro på reinkarnation ska vi alltid peka på Kristus som centrum för den kristna tron, men det är också viktigt att vi lyssnar med lyhördhet och ödmjukhet på människors andliga erfarenheter.

Från alla håll kommer kraven på att bygga om kyrkorna, sänka golv, ta bort trappor, öka antalet toaletter, förbättra belysning, digitala psalmtavlor! Då kan det vara viktigt att ta ett steg tillbaka och ställa frågan: varför har vi kyrkorum?

I föreliggande artikel analyserar Mikael Winninge den roll som kunskap om Bibeln respektive insikter i bibelvetenskap kan ha i relation till sekulariseringen. Artikeln är uppdelad i två delar varav den första delen publicerades i förra numret av Svensk Kyrkotidning.