Mattias Martinson efterlyser här en fördjupande diskussion om relationen mellan det vi sekulära nutidsmänniskor till vardags tänker på som kunskap och upplysning och det vi tänker på som tro och önsketänkande. På så sätt kanske vi skulle kunna komma en bit längre i bearbetningen av det oändligt tragiska faktum att det onda vi inte vill det gör vi.

Är det då ens fruktbart att hävda en skarp gräns mellan sekulärt och religiöst? Det är en av de frågeställningar Elisabeth Gerle diskuterar i denna artikel som tar upp gränsdragning mellan sekulärt och religiöst i vårt samhälle.

I flera församlingar och pastorat finns det i dag en samtalsmottagning som erbjuder själavård och samtal. Monica Eckerdal beskriver här arbetet med att genom samtalsmottagningar synliggöra kyrkans själavårdande uppdrag och det nätverk av samtalsmottagningar som bildats.

Hur förhåller sig musikerns roll och identitet till kyrkans kallelse och uppdrag och vad ligger egentligen bakom musikens hemvist i våra kyrkor? Över dessa frågor reflekterar här Johannes Landgren ur ett personligt perspektiv.

Både vid mindre och mer omfattande samhällsstörningar (i dagligt tal ”kriser”) agerar ideella
organisationer, trossamfund, folkrörelser och andra delar av det civila samhället.

I denna artikel, den andra av två, beskriver Ninna Edgardh den kristna feministiska liturgiska rörelsen och reflekterar över den. Den första artikeln (Svensk Kyrkotidning nummer 1,2024) följde rörelsens framväxt och denna artikel ställer frågor om nuet och om en möjlig framtid för feministiska liturgier. Utvecklingen i Sverige står i fokus men den sätts in i en internationell kontext.