I detta bidrag till serien ”Att möta unga som kämpar med sina liv” (första artikeln i serien publicerades i nummer 2, 2023) berättar Anders Anderberg om hur Jourhavande präst utvecklats till en organisation som, inte minst under pandemin, allt mer kunnat möta unga människors existentiella och psykiska sårbarhet.

I den här artikeln tar Cecilia Wejryd ett historiskt grepp över konfirmationen i Svenska kyrkan. Genom att skildra konfirmationsritens utformning och konfirmationsundervisningen genom tiderna visar hon hur konfirmationen och dess innebörd förändrats i ömsesidig påverkan mellan Svenska kyrkan, andra traditioner och större samhällsförändringar.

Vad innebär det som kyrka att stå i försoningens tjänst när skjutningar äger rum i våra församlingar, människor dör och ett helt grannskap skadas? Med hjälp av den trygghetsskapande samverkansmetoden Lokal Beredskap NHL – Nydala, Hermodsdal, Lindängen – ger Ebba Älverbrandt ett exempel på hur kyrkan kan sändas ut och vara med och laga världen i sin lokala kontext.

I denna artikel bidrar Joel Appelfeldt till samtalet om hur kristna kan förhålla sig till våldsutövning, särskilt då till militärt våld. Efter en kort framställning om olika kristna förhållningssätt fokuserar han på hur bibeltexter där våld framstår som legitimt har tolkats i historien och ger ett förslag på hur dessa kan tolkas idag.

I denna artikel delar Anneli Sandberg och Sofie Söderin med sig av sina erfarenheter av att samlas i ett ekumeniskt sammanhang för att samtala om den ekologiska krisen från ett personligt perspektiv. De reflekterar kring hur sådana samtal, i kristna sammanhang, kan vara en viktig del av att möta den ekologiska krisen.

Vilka faktorer framträder som viktiga för människors positiva gudstjänstupplevelser? Vad framträder vara av betydelse för människors upplevda delaktighet i gudstjänsten? Caroline Klintborg utgår i denna artikel från två forskningsstudier som ställer frågor om vad som inbjuder till delaktighet i gudstjänsten.