Hur förhåller sig musikerns roll och identitet till kyrkans kallelse och uppdrag och vad ligger egentligen bakom musikens hemvist i våra kyrkor? Över dessa frågor reflekterar här Johannes Landgren ur ett personligt perspektiv.

Både vid mindre och mer omfattande samhällsstörningar (i dagligt tal ”kriser”) agerar ideella
organisationer, trossamfund, folkrörelser och andra delar av det civila samhället.

I denna artikel, den andra av två, beskriver Ninna Edgardh den kristna feministiska liturgiska rörelsen och reflekterar över den. Den första artikeln (Svensk Kyrkotidning nummer 1,2024) följde rörelsens framväxt och denna artikel ställer frågor om nuet och om en möjlig framtid för feministiska liturgier. Utvecklingen i Sverige står i fokus men den sätts in i en internationell kontext.

I denna artikel, den första av två, beskriver Ninna Edgardh den feministiska kristna liturgiska rörelsen och reflekterar över den. Fokus är i huvudsak på Sverige men den svenska rörelsens sätts in i sin större, globala, kontext

I denna artikel berättar Bengt Ekelund om sitt arbete som själavårdare, som pastor, i kriminalvården och reflekterar över teologiska frågor som blir centrala i arbetet med dem som begått brott, ibland grova brott, särskilt frågor om hur förlåtelse och försoning alls kan bli möjligt.

Med en vilja att se om det kan komma något ljus ur allt det mörka som kommer ur bränningar av Koranen intervjuade Henrik Frykberg för ett knappt år sedan företrädare från Svenska kyrkan och från en muslimsk församling i fem olika förorter som drabbats av Rasmus Paludans hataktioner våren och sommaren 2022. Vad var det som hände, hur hade man kontakt med varandra i civilsamhället, med polis och kommun och hur organiserade man sig? Dessa berättelser förtjänar att höras.