Hur ska kyrkan förhålla sig till motsättningen mellan staten som å ena sidan garant för grundläggande mänskliga rättigheter och å andra sidan genomförare av en politik som marginaliserar? Med utgångspunkt i erfarenheter från gränspolisens tillslag mot Svenska kyrkans familjeläger i augusti 2017 diskuterar här Linus Hermansson fortsatt arbete mot exkludering och våld när värderingar skiftar i det offentliga samtalet.

I denna artikel skriver Bulle Davidsson om hur Svenska kyrkan ser på de ideella medarbetarnas uppgift i Svenska
kyrkan idag och om ideella medarbetares erfarenheter av att arbeta ideellt i en församling.

Mattias Martinson efterlyser här en fördjupande diskussion om relationen mellan det vi sekulära nutidsmänniskor till vardags tänker på som kunskap och upplysning och det vi tänker på som tro och önsketänkande. På så sätt kanske vi skulle kunna komma en bit längre i bearbetningen av det oändligt tragiska faktum att det onda vi inte vill det gör vi.

Är det då ens fruktbart att hävda en skarp gräns mellan sekulärt och religiöst? Det är en av de frågeställningar Elisabeth Gerle diskuterar i denna artikel som tar upp gränsdragning mellan sekulärt och religiöst i vårt samhälle.

I flera församlingar och pastorat finns det i dag en samtalsmottagning som erbjuder själavård och samtal. Monica Eckerdal beskriver här arbetet med att genom samtalsmottagningar synliggöra kyrkans själavårdande uppdrag och det nätverk av samtalsmottagningar som bildats.

Hur förhåller sig musikerns roll och identitet till kyrkans kallelse och uppdrag och vad ligger egentligen bakom musikens hemvist i våra kyrkor? Över dessa frågor reflekterar här Johannes Landgren ur ett personligt perspektiv.