I denna artikel ger Jonas Ideström en övergripande bild av vad den akademiska disciplinen ”praktisk teologi” är och skulle kunna vara. Artikeln är därmed en inledning till detta temanummer som ger de övriga artiklarna ett större sammanhang men också ser framåt mot möjliga nya forskningsuppgifter som skapar kunskap om det som faktiskt sker i kyrkorna, särskilt i de lokala församlingarna.

Kyrkornas Världsråd och Act Alliance har skrivit ett gemensamt studiedokument, Called to Transformation – Ecumenical Diakonia. Det bygger på ett samtal om de egna kristna rötternas betydelse för ett uthålligt engagemang för de utsatta i världen. Dessa samtal om att möta Guds kallelse kan också föras i en svensk lokal kontext, mellan en församling och en professionell diakonal organisation skriver här Petter Jakobsson.

I den här artikeln vill Elisabeth Christiansson och Helena Inghammar bidra med historieskrivning och reflektion, kring det teologiska ramverk som omger diakonatet och peka på ett behov av fortsatt och fördjupat teologiskt arbete med diakonatets identitet.

Kyrkoledarna beklagar också att Sverige sticker ut som ett av få länder i världen som minskar sitt bistånd och att man fortsätter använda pengar från biståndsbudgeten för migrationskostnader på hemmaplan.

Skillnaden mellan mina informanter, som aktivt söker en djupare kontakt med naturen, och befolkningen i stort är kanske främst just en fråga om moralisk koherens.

Vad säger minnen från Svenska kyrkans mission i Zimbabwe om hur relationer mellan lokalbefolkningen och missionärerna tog sig uttryck? Och vad säger dessa minnen oss idag? Kristina Helgesson Kjellin skriver här om ett aktuellt forskningsprojekt inom vilket tidigare missionärer intervjuas om sina minnen av Svenska kyrkans mission i Zimbabwe.