Svensk Kyrkotidning

Ger Selma Lagerlöf medvetet eller omedvetet i sina romaner uttryck för en ”luthersk livsförståelse”? Selma Lagerlöf befann sig nog egentligen aldrig mellan pietism och lutherdom skriver Brandby-Cöster i denna artikel. Lagerlöf stod istället på fast luthersk grund och hon såg pietismens särskiljande drag och kristna människors risk att förväxla sig själva med evangelium, som en fara för livet.

Vår ärkebiskop Antje Jackelén är verkligen bokstavligt talat ställd åt sidan i den ekumeniska gudstjänsten. Alla ser vi, barn och vuxna, att ärkebiskopen står utanför blickfånget.

Det finns en mänsklig ofrihet, eller ett mänskligt beroende, som inte går att bygga bort genom system och politiskt arbete mot underordning. Det beror helt enkelt på att det ytterst inte är fråga om underordning utan om ofrånkomliga mänskliga livsvillkor konstarerar Lovisa Nyman i denna artikel om skilda perspektiv på begreppen beroende och frihet.

Diakoni är ett församlingsuppdrag. Ansvaret för diakonin kan inte anställas bort, läser vi i ”Ett biskopsbrev om diakoni”. Hur kan en diakoni med mångas delaktighet bli till konkret verklighet i en kyrka där vi under årtionden vant oss vid att anställda leder gruppverksamheter och har makt och nycklar i sina händer? Gunnel Claesson arbetar med dessa frågor i Angereds församling.

I många sammanhang används och hänvisas det till begreppet ”andligt ledarskap”. Inom Svenska kyrkan och inom andra trossamfund brukas begreppet på skilda sätt och utan någon klar definition. I denna artikel diskuterar Ulrika Svalfors olika verktyg och metoder för att vidare studera begreppet ”andligt ledarskap” och huruvida det är ett gott eller dåligt ledarskap som utövas.

En nyvigd kommer ut som präst. Det hierarkiska systemet ger en boost – prästen är fortfarande en auktoritet, rollen förknippas med makt och myndighet. Men den gudstjänstfirande församlingens samlade utbildning och erfarenheter överstiger ofta och på många områden prästens. På några punkter har prästen i bästa fall mer kunskap och framför allt en ändamålsenlig verktygslåda till hands. Som predikant kan prästen dela med sig av denna verktygslåda. Det är en av utgångspunkterna i Thomas Kazens artikel. För att illustrera diskussionen avslutas den med en predikan.