»mer av högtidlig och stiliserad rit kring en helig graal och mindre av judisk påskmåltid«
Förslaget till ny kyrkohandbok engagerar, inte minst på Facebook. I juni hade en diskussionsgrupp 3 500 medlemmar. En av de hetaste frågorna: ska det heta ”kalk” eller ”bägare”? ”Kalk” står det i den nuvarande kyrkohandboken. ”Bägare” är förslaget till den nya. Inte helt utan logik, eftersom det är så det heter i den bibelöversättning vi använder. Alla nytestamentliga originaltexter som beskriver Jesus sista måltid med lärjungarna använder det grekiska ”poterion”, ordet för en vanlig, vardaglig dryckesbägare (hebreiskans ”kos”). Ingenstans i originaltexterna förekommer ”kylix”, grekiska för ett större ceremoniellt kärl och som motsvaras av latinets ”kalix” och svenskans ”kalk”. Men ändringen väcker känslor. ”Bägare-vägrare” kallar en av debattörerna sig. ”Vad är det för fel på kalk?” undrar en annan.
Ordstriden kan te sig minst sagt perifer, ja excentrisk. Men samtidigt säger den kanske en hel del om djupare teologiska spänningar, inte bara inom Svenska kyrkan.
Sedan Första advent 2011 har världens engelskspråkiga romerska katoliker en ny kyrkohandbok. Den kommer i en tid av backlash mot Andra Vatikankonciliets (1962-1965) viktiga reformer. Konservativa krafter har de senare åren vuxit sig starka i Vatikanens ledning och det märks. En av de många språkliga förändringarna i missalen är att ”cup” (”bägare”) nu blivit ”chalice” (”kalk”). Den går alltså i rakt motsatt riktning jämfört med den svenskkyrkliga handboken. I samma anda har Nicenska trosbekännelsens ”born of the Virgin Mary” blivit ”incarnate of the Virgin Mary” och ”one in Being with the Father” blivit ”consubstantial with the Father”. Spelar ingen roll om det ter sig obegripligt i kyrkbänkarna eller är hopplöst tungvrickande. Trohet mot latinet har blivit det viktigaste. Den klerikala prägeln är påtaglig.
En av många katoliker som beklagar den här utvecklingen är John R. Donahue, jesuit och professor i Nya testamentet. Inte minst gäller det ”kalkens” införande i den engelska kyrkohandboken, något han går närmare in på i artikeln ”Cup or Chalice? The Large Implications of a Small Change” i den oberoende katolska Commonweal Magazine från 1 juni i år. Enligt Donahue gör ordbytet inte bara uppenbart våld på den ursprungliga bibliska och historiska kontexten. Det skapar också en bild av en klerikal och upphöjd Jesus som fjärmar honom från hans egens och vår tids lärjungar. Det blir mer av högtidlig och stiliserad rit kring en helig graal och mindre av judisk påskmåltid, firad mitt i en tid av yttersta utsatthet. Jesus blir berövad sin judiskhet. Ännu en mur blir rest mot den så nödvändiga kunskapen om och förståelsen för vår judiska bakgrund.
Tänk vad som kan speglas i en kalk/bägare.