»Det finns välsignade tillfällen då detta blir väldigt konkret.«
Var tredje församling, 30 procent, är engagerad i någon form av religionsdialog. Närmare hälften av församlingarna, 42 procent, i någon form av interreligiös samverkan. 64 procent av kyrkoherdarna ser religionsdialog som en framtidsfråga för Svenska kyrkan, 58 procent när det gäller interreligiös samverkan.
Det är några av resultaten i en enkätundersökning som presenteras och analyseras i den nyligen publicerade rapporten Religionsdialog och interreligiös samverkan i Svenska kyrkans församlingar 2016 av religionssociologen Magdalena Nordin.
Intressant är hur religionsdialog och interreligiös samverkan inte bara är en storstadsfråga. Störst engagemang i religionsdialog tycks, enligt undersökningen, finnas i Skara stift, följt av Karlstads och Stockholms. Interreligiös samverkan är mest vanligt Linköpings stift, följt av Karlstads och Skara. Dock är det i Stockholms stift som flest kyrkoherdar ser religionsdialog och interreligiös samverkan som en viktig framtidsfråga, 88 respektive 72 procent.
I undersökningen blir det tydligt att interreligiösa frågor inte längre är perifera i Svenska kyrkan. Sedan 2013 är religionsdialog som en del av församlingens verksamhet också förankrat i kyrkoordningen. I inledningen till 14:e kapitlet, som handlar om ekumenik, står det:
”Utifrån kyrkans tro på Gud som skapande, upprättande och livgivande i hela världen, är den vidare ekumeniska kallelsen att verka för kyrkans enhet, mänsklighetens gemenskap och världens helande, samt att söka Guds tilltal i mötet med varje människa oavsett religiös tradition.”
Det finns välsignade tillfällen då detta blir väldigt konkret. I början av september 2015, när Stockholms centralstation fylldes av transitflyktingar som ingen myndighet tog ansvar för, skrev den svenska avdelningen av Islamic Relief, en global humanitär organisation, till sina ideellt engagerade:
”Tänk om hela världen gjorde så här; vi blev i dag kontaktade av vår närmaste granne, Katarina kyrka, som sett vad ni volontärer och ni som engagerat ger gåvor, allt det ni gör för flyktingarna som kommer till oss i moskén. Katarina kyrka vill hjälpa oss. Från och med i kväll ställer församlingen upp med 35 sängplatser alldeles runt hörnet, i kvarteret bredvid moskén. Det känns fantastiskt att vi i Sverige hjälps åt, sida vid sida, människa till människa. Tänk om hela världen tänkte och gjorde så. Tänk om det inte behövde finnas en enda flykting, tänk om ingen människa behövde frukta för sitt liv på grund av krig. Tänk om vi kunde hjälpa varandra. Alltid.”
Under loppet av knappt fyra månader övernattade närmare 4 000 människor på flykt i moskén och i Katarina församlings lokaler. Dessutom fick de mat, kläder, medicinsk omvårdnad och medmänsklig värme, innan det var dags att ta ett tåg vidare mot norra Sverige, Finland eller Norge.
Också sedan gränserna i praktiken stängts fortsätter samarbetet mellan grannarna på Södermalm, i nya former. Under projektnamnet Goda grannar får nyanlända på olika sätt stöd i att komma in i samhället. Ideella krafter gör en jätteinsats och med i arbetet tillsammans med Stockholms moské, Islamic Relief och Katarina församling finns nu också församlingarna Sofia, Maria Magdalena och Högalid, liksom studieförbunden Sensus och Ibn Rushd och Rädda Barnen.
Sådant bygger relationer i lokalsamhället, bygger gemenskap och tillit. Världens helande börjar där vi lever och verkar – tillsammans. Det kan aldrig vara någon perifer fråga.
PETER LÖÖV ROOS