Om fyra år, 2017, firas reformationens 500-årsjubileum. I den första av två artiklar ger Göran Agrell och Peter Strömmer den historiska bakgrunden till tidigare reformationsjubileer. Den andra artikeln publiceras i nästa nummer och ägnas åt reformationens teologiska relevans i dag.
År 2017 är det reformationsjubileum – det är då 500 år sedan Luther publicerade sina 95 teser mot avlatshandeln. Detta blev startskottet för reformationen och eftersom Luther daterade det brev han sände till kardinal Albrecht av Mainz med kritik mot avlatshandeln, till vilket han bifogade de 95 teserna, till den 31 oktober 1517, gäller detta som reformationens startdatum. Det märkliga är att detta brev finns i original på Riksarkivet i Stockholm – det dokument som satte igång reformationen finns i Sverige!
I Tyskland förbereder man redan firandet med ett Lutherdecennium år 2008-2017 med ett tema för varje år. Lutherska Världsförbundet i Tyskland och de evangeliska kyrkorna i Tyskland (EKD) är drivande kring reformationsjubileet. Eftersom Svenska kyrkan är en av de största lutherska kyrkorna i världen finns det all anledning att fira detta reformationsjubileum också här. Hittills har man 2008 firat att det var 500 år sedan Luthers ankomst till Wittenberg; 2009 ”Reformation och bekännelse”, 500 år sedan Calvin – protestantismens största namn utanför Tyskland – föddes; 2010 ”Reformation och bildning”, 450 år sedan Melanchton – Luthers närmaste man kallad “Tysklands lärare” eftersom han grundlade Nya tidens utbildning och bildning – dog; 2011 “Reformation och frihet” och 2012 ”Reformation och musik”, då inte minst relationen Luther / Bach tas upp. År 2013 är temat ”Reformation och tolerans”.
Skäl för firande av reformationsjubileet
Vi menar att det finns all anledning att fira reformationen och finner med stöd av de tyska jubileumsansvarigas teser ”Perspektiv på reformationsjubileet 2017” följande nio skäl till detta.
1. Reformationen betonade människan som individ, som står i ett omedelbart förhållande till Gud oberoende av yttre auktoriteter. Reformationen har sett och förstärkt tanken att människans värde är oberoende av hennes utrustning (till exempel kön, begåvning), hennes samhälleliga status (stånd/klass), hennes sociala eller ekonomiska framgång eller hennes religiösa prestation (förtjänst, godhet, fromhet, producerad tro) och endast beror av det Gud ger.
2. Reformationen hävdade friheten som det avgörande för människan som individ och person. Friheten i samvetet, friheten inför moralens krav, friheten inför dogmatiskt fastlagda trossatser, friheten inför Bibelns bokstav och friheten inför kyrkliga och andra auktoriteter är grundläggande drag i reformationen. I skriften Om en kristen människas frihet från 1520 formulerar Luther i en dubbeltes denna frihets karaktär: En kristen människa är den friaste herre över allting och ingen underdåning. En kristen människa är den tjänstvilligaste tjänare under allting och alla underdånig. Att befrias från olika slag av rädsla och att föra ett liv i tjänst åt nästan och med ansvar för världen är att leva i den kristna människans frihet. Denna nästankärlek och detta samhälleliga ansvar innebar en social tjänst som utfördes av kyrka och samhälle tillsammans och lade grunden för samhällets inriktning på social välfärd ända in i modern tid.
3. Reformationen har lagt grunden för det allmänna prästadömet – tanken att alla i kyrkan får, kan och ska vara med i förkunnelsen av budskapet och tolkningen av Skriften – ett prästadöme utan skillnader mellan olika grader och nivåer. Alla kristna tillhör det andliga ståndet … detta kommer sig av att vi har ett dop, ett evangelium, en tro och är som kristna likställda … Följaktligen blir vi alla genom dopet vigda till präster. (Luther i Till den kristliga adeln av tysk nation om det kristliga ståndets förbättring, 1520). Detta har gett impulser till tanken på en radikal likhet mellan människor, vilket bidragit till demokratins framväxt.
4. Reformationen har tagit fram den intellektuella sidan av den kristna tron – det är inte bara fråga om rit och moral och känsla utan också om att söka förstå vad man tror. Den kristne är kallad att själv ta del av Skriften och därför blev översättning av Bibeln till folkspråken nödvändig, vilket påverkade språkutvecklingen i många protestantiska länder. Luther själv gjorde de bibliska texterna levande och mustiga genom att översätta dem till ett språk som talas av … mor i huset, barnen på gatan och gemene man på marknadstorget. Predikan som självständig, aktuell och livstolkande utläggning av Skriften blev den kanske viktigaste delen av gudstjänsten. Och för att lära sig läsa Bibeln och katekeserna, förordade reformatorerna skolor på varje ort för både pojkar och flickor.
5. Reformationens tankar om frihet och myndighet har spelat en viktig roll som en av rötterna till upplysningen och därmed till den moderna tidens vetenskap. Reformationens betoning av frihet gav motiv till och frimodighet inför det historisk-kritiska vetenskapliga arbetet med Bibeln. Utan Luthers fria hållning till kanon och bibelordets detaljer hade ett vetenskapligt arbete med Bibeln vållat ännu större svårigheter än det i själva verket gjorde. Upplysningens krav på individens uppror mot tankemässigt och socialt förmyndarskap är utvecklad bland annat ur reformationens insikt att ingen person kan företräda någon annan.
6. Tanken på religionsfrihet, att överhet och statsmakt, som har Guds uppdrag att med makt och våld förhindra brottslighet och ondska, inte kan eller ska ha makt över människors tro, kommer ytterst från reformationen. Luther hävdade detta i skriften Om den världsliga överheten, i vilken mån man måste lyda den 1523, i polemik mot de furstar som utfärdat förbud mot läsning av Luthers utgåva av Nya testamentet på tyska. Statsmakten har inte på området tro/troslära att göra. Omvänt ska kyrka, biskopar och präster inte ha politisk makt. Denna princip höll dock inte ens Luther själv konsekvent på, vilket visar att en del av reformationens initiativ och uppslag måste återuppväckas och ges liv igen i en ”ny reformation”.
7. Reformationen skapade den gemensamma sången i gudstjänsten, psalmen och koralen, så att Guds ord stannar bland folket också genom sången (Luther i brev 1523) och genom detta fick det allmänna prästadömet en praktisk utformning – alla förkunnade för alla, bad och lovsjöng tillsammans och ur detta utvecklades en mångfaldig musikalisk kultur med namn som Schütz, Bach med flera. Här har det reformatoriska arvet kommit att spela en stor roll i kyrkan men också i kulturen utanför gudstjänstens ram.
8. Reformationen etablerade tanken på vardagskallelsen i arbete, skola och familj som en andlig kallelse. Det är i vardagslivet som gudstjänsten, det religiösa livet, utövas (inte bara i konkret gudstjänst- eller andaktsliv). Denna tanke, att yrkeslivet och det ekonomiska livet var ett fält för tjänst åt Gud, frigjorde och stimulerade det ekonomiska livet (kanske främst inom den calvinistiska grenen av reformationen).
9. Den uppdelning i olika konfessioner som blev en följd av reformationen har lett till ett mångfaldigt och pluralistiskt Europa, som tvingats arbeta med frågan om fredlig samverkan mellan konfessioner – ett arbete som varit avgörande för fred också mellan olika folk och kulturer. Under de multikulturella och multireligiösa förhållanden som nu råder kan 500 års erfarenhet av motsättningar och samverkan mellan olika kristna konfessioner komma till användning. I dialog med olika religiösa och andra livsåskådningar är det inte svårt finna en central kristen identitet i tro på kärlekens Gud och försoningen i Kristus med trygghet och öppenhet inför människor av all slags tro.
Reformationsjubileer i Sverige
Reformationsjubileerna i Sverige präglas av den tid som de firats i och den då rådande bilden av reformationen och Martin Luther. Inte bara Luthers offentliggörande av teserna 1517 har uppmärksammats på hundraårsdagarna, så även hans födelse 1483 och hans död 1546. Därför fanns det anledning att framhålla Luther och reformatorisk teologi i Sverige senast 1983. Fyra reformationsjubileer med anledning av ”reformationens födelse” 1517 har firats i Sverige. De första tre beskrivs av Carl Axel Aurelius i boken Luther i Sverige. Svenska lutherbilder under tre sekler (Artos 1994).
Reformationsjubileet 1617 uppmärksammades i Sverige inte förrän 1621. Kung Gustav Adolf utfärdade ett edikt om att jubelfest skulle firas med datum valda till minne av då Gustav Vasa utsågs till dalkarlarnas hövitsman, vilket skulle betraktas som reformationens startpunkt i Sverige och som vändpunkten i Sveriges historia. Varken Luther eller den svenska reformatorn Olaus Petri omnämns särskilt. Tyngdpunkten ligger på befrielsen, på att andliga missbruk avskaffats och på att Guds ord åter lyfts fram som ledstjärna.
Även reformationsjubileet 1717 firades senare i Sverige, dock av praktiska skäl. År 1721 högtidlighölls minnet av reformationen vid akademierna i Uppsala och Lund. I Uppsala framhölls Luther med uppspikandet av de 95 teserna. I Lund däremot, var firandet i linje med de tidigare i Sverige. Pietismens inflytande gav en delvis förändrad tolkning med hänvisning till personen Luther och hans kamp.
Reformationsjubileet 1817 firades i Sverige med start 31 oktober då regeringen beslutat att en jubelfest skulle firas. Stockholm, Uppsala och Lund verkar ha stått för de mest påkostade firandena. Jubeldagen inleddes med salut, processioner och gudstjänst i Uppsala domkyrka. Firandet i Lund gick till på liknande sätt. Tankarna om Luther och reformationen varierade beroende på att då ingen tankeströmning dominerade. Liksom vid föregående jubileer talades det om Guds verk med Sveriges folk men också om Luther som världsförbättrare, inte minst med översättningen av Bibeln till folkspråk. Luther framställdes som en hjälte.
Även reformationsjubileet 1917 hölls 31 oktober, i Uppsala med kunglig närvaro där också stats- och utrikesministrarna medverkade. Den nya bibelöversättningen, den andra officiella svenska, överlämnades till Gustav V efter 144 års arbete. Hedersdoktorer promoverades och cirka tre miljoner kronor samlades under året in till en reformationens jubileumsgåva för främjande av kärleksverksamheten inom Svenska kyrkan (diakonin) efter ett upprop av statsministern och ärkebiskopen med flera. Karlfeldt skrev dikten Luthers hammare vilken tonsattes av Hugo Alfvén. Ärkebiskop Nathan Söderblom höll en serie föredrag och studier som sammanställdes 1919 i boken Humor och melankoli och andra Lutherstudier (Proprius 1983).
Reformationsjubileet 2017
Vad kommer reformationsjubileet 2017 att präglas av? Naturligtvis kommer det att spegla samtiden och kanske är det inte förrän långt i efterhand som man helt kan analysera detta. Men några tendenser kan vi redan se. Dels finns det tankar om att hitta ursprung och identitet som luthersk kyrka. Dels vill man betona det ekumeniska arbetet mellan kyrkorna i världen. Luther själv tonas då ned en aning och reformationen sätts in i ett historiskt sammanhang med relevans för fler kyrkor än de lutherska. Men också en nyare bild av Luther som mer mänsklig, med både brister och fördelar, ger en ingång till hur hans teologiska tänkande växte fram och hur det fick nedslag i församlingsliv och samhälle – i utbildning och kultur med mera, ända in i vår tid.
GÖRAN AGRELL
TD, f.d. direktor Stockholms teologiska institut
PETER STRÖMMER
Komminister, Solna församling, Stockholms stift
Länkar och lästips
www.luther2017.se
www.lutherinfo.se
www.luther2017.de
www.svenskakyrkan.se/reformationsjubileum2017
Martin Luther. Om en kristen människas frihet (Verbum 2011)