I januari 2022 disputerade Anders Wejryd på avhandlingen Lutherhjälpen som försvann vid Teologiska fakulteten, Uppsala universitet. Avhandlingen skrevs i forskningsämnet Global kristendom. I avhandlingen beskrivs utvecklingen inom den verksamhet som idag förs vidare i andra former som ACT Svenska kyrkan. I denna artikel presenterar Wejryd sitt arbete och formulerar frågor som det väcker.

I två större forskningsprojekt har Caroline Klintborg under senare år fått utrymme att undersöka människors upplevda delaktighet i söndagens gudstjänst. I den första studien stod körsångare i fokus och i den andra studien medarbetare och församlingsbor. I båda projekten är en gemensam nämnare den stora betydelse musiken har för människor.

Den ortodoxa kyrkan har tydliga kopplingar till judendomen i sin teologi, i kyrkorummet och liturgin. Men samtidigt lever antijudiska tankar och formuleringar kvar, och Seelisbergpunkterna skulle behöva bli mer kända och efterlevda, skriver fader Misha Jaksic.

Svensk Kyrkotidning kommer under sommaren att uppmärksamma ”De tio punkterna från Seelisberg”, det grundläggande dokument för judisk-kristen dialog som i år fyller 75 år. I detta nummer tecknar professor Jesper Svartvik en bakgrund och viktiga motiv i dokumentet, och F. Misha Jaksic ger en kommentar från ortodoxa kyrkans synvinkel. I följande nummer kommer kommentarer från katolskt, svenskkyrkligt och judiskt perspektiv.

Inför kyrkovalet i Svenska kyrkan 2021 var Svenska kyrkans skogsbruk en het fråga, som ännu är högst aktuell. Det handlar om hur Svenska kyrkan ska vara en trovärdig aktör i arbetet mot klimatförändringar, för hållbarhet. I denna artikel presenterar två forskare, Kristina Belfrage och Mats Olsson, ett forskningsbaserat förslag till åtgärder för att utforma ett hållbart skogsbruk, också i Svenska kyrkans skogar, som bidrar till arbetet med att stå emot de hotande klimatförändringarna.