Barnrättsutredningen (SOU 2016:19) har föreslagit att FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 ska bli Svensk lag från 1 januari 2018. Redan nu har Sverige genom att ratificera konventionen förbundit sig att följa den och att rapportera till FN om hur den efterlevs, men då tar Sverige ett steg till. Barnkonventionen likställs med övriga lagar och påstådda brott mot den kommer att kunna prövas i svensk domstol. Maria Klasson Sundin skriver här om Barnkonventionen och religionsfriheten utifrån sin doktorsavhandling.

Det politiska Sverige har under de senaste veckorna dominerats av krisen inom Miljöpartiet där Yasri Khans vägran att ta en kvinnlig reporter i hand varit en av de händelser som stått i centrum. Jenny Karlsson skriver utifrån den debatt Khans vägran orsakade att kränkningar aldrig är acceptabla men att vi också måste lära oss att läsa mellan raderna om vi ska klara av att leva med människor som inte nödvändigtvis är lika oss. Patriarkala strukturer ska vi lära oss att avslöja och förändra men vi behöver också lära oss att urskilja var kampen ska föras.

Maria Rosenius skriver i Svensk Kyrkotidning nr 2-2016 om frånvaron av analytiskt tänkande kring kyrklig praxis och lyfter fram frånvaron av obligatoriska studier i praktisk teologi som den bärande orsaken. Detta är värt att tänka vidare kring, skriver Elisabet Pettersson i denna artikel om prästutbildningen, men vi behöver tala om flera saker samtidigt.

Vi ser dem vräkas från husvagnar och tigga vid varje välbefolkat område. Det sociala problemet utsatta EU-medborgare är svårt att definiera, men vi vet alla vilka vi menar när vi nämner det. Vi kanske också vet var de kommer från. Vad vi inte vet är hur vi ska agera i vardagen, eller i fråga om grundläggande välfärd såsom bostad. Utifrån en lokal studie skriver Jesper Blomberg om hur sociala problem konstrueras och hanteras i det sociala arbetets organisationer

I stiftets främjandearbete kring församlingens diakonala uppdrag väcks frågor om erfarenheterna av olika sätt att organisera församlingar och hur detta påverkar det diakonala arbetet skriver Birgitta Lounela. Till detta hör frågor om diakoner i olika former av ledande ställning och erfarenheterna av det.

I relation till gudstjänsten ger körsångarna flera exempel på att betydelsebärande aspekter av delaktighet uteblir och ett deltagande i Svenska kyrkans gudstjänst leder därför inte självklart till delaktighet.