»kanske våra händers och kroppars vilja säger något mer«
Vårt första nummer av Svensk Kyrkotidning 2013 är fyllt av visioner för vardagligt kyrkligt arbete. Vi har bett församlingsanställda om betraktelser, skrivna i stunden, ur det som är aktuellt i deras arbete och liv just nu, för att fånga vår tid och vår önskade färdriktning, men också för att vidga vyerna och öppna tanken.
Tolv år har gått sedan skiljandet från staten. Många av oss har under dessa år samtalat om kyrkans identitet, organisation och struktur. ”Vad vill vi som kyrka?” ”Vad är kyrkan?” ”Vill vi fortsätta vara en folkkyrka och i så fall på vilket sätt?”
Vi har velat grunda vår identitet i ord och tanke först, för att sedan kunna handla utifrån den. Vi har velat veta vilka vi är för att på så sätt veta vad vi ska göra, var vi ska lägga vårt fokus. Men kanske kan det vara klokt att också söka andra vägar framåt, att helt enkelt göra tvärt om. Kroppen, viljan och handlingslustan kan ibland berätta för oss vilken väg vi vill gå. Det vi vill, det vi faktiskt vill göra, kan visa oss vägen till dem vi vill bli.
Ett sådant sätt att se på framtiden väcker andra frågor än de som rör identitet, frågor som: ”Vad vill du göra mer av om dagarna?” ”När trivs ni i församlingen som bäst, när känns arbetet lustfyllt och meningsfullt?” ”Vilka utvecklingsmöjligheter borde finnas i din församling, för de enskilda individerna och för verksamheten?” ”Hur vill du fördjupa dig själv och ditt arbete?” ”Stämmer din bild av vad kyrkan borde vara överens med vad du faktiskt vill göra?”
Vi bad våra skribenter skriva ner sina visioner för just deras arbete, som om allt vore möjligt. Kanske, skrev vi, vill du att ert arbetslag ska gå en musikalutbildning för att utveckla ert arbete musik- och dramaarbete bland barn och vuxna? Kanske vill ni ansöka om pengar till ett forskningsprojekt där ni utforskar liturgins kroppslighet och musikalitet i allt från skrivbordsarbete till barnandakter och högmässor? Kanske vill ni skriva en egen mässa, eller en kokbok? Starta ett härbärge? Vandra till Santiago med volontärer? Kanske bara helt enkelt arbeta lite mindre och andas lite mer? Hålla längre predikningar? Öppna ett kyrkligt lekland för barnfamiljer? Kanske vill du skriva en roman och drömmer om att kunna få göra det på arbetstid, eller vill du hellre slå dig samman med stadens musiker och tillsammans skriva ett oratorium?
Ja, vi vet inte, men just du vet vad du önskar för dig och din församling. Kanske sammanfaller din vilja också med vad du och din församling faktiskt behöver. Låt dig inspireras av visionärerna i detta nummer, låt tanken flyga och använd nyårstiden för att låta dina drömmar ta plats. Denna tid på året är det tillåtet att drömma om framtiden, och vi tror att kyrkan behöver just våra visioner, sprungna ur det konkreta arbetet i våra församlingar. Varför? Jo, för om vi inte gör det lokalt finns det risk att drömmarna bara formuleras av kyrkan centralt. Dessutom tror vi på att börja om inte i rätt ände, så åtminstone i olika ändar olika gånger. Kanske ska vi inte alltid prata om identitet först och handling sedan, utan också om vad vi faktiskt vill göra för att utifrån vår lust få reda på något om vilka vi vill vara. Ibland kanske våra händers och kroppars vilja säger något mer om dem vi är, än våra vackra formuleringar om vilka vi tycker att vi borde vara?
En välsignad start på det nya året önskar vi er alla!