Däremot tror jag nog att många som bakar bullarna och tillagar maten som ska serveras på kyrkkaffen ser det de gör som en gudstjänst, som ett sätt att leva ut sitt kristna liv och därmed tjäna både Gud och människor.

I detta nummer av Svensk Kyrkotidning publicerar vi dokumentet ”Det palestinska uppropet Ge oss hopp, Cry for Hope”. Dokumentet offentliggjordes den 1 juli år 2020 och skickades med kyrkorna som adressat till de flesta av dem runt om i världen. Publiceringen av dokumentet följs av en analys av dess text och kontext, av Anna Karin Hammar.

Djupgående religiösa skillnader och teologisk exklusivism behöver inte utgöra hinder för vänskap över religionsgränserna, skriver här Anita Yadala Suneson med utgångspunkt i sin avhandling från Indisk kontext.

Efter #metoo och #vardeljus är det svårt att blunda för att sexualiserat våld i form av övergrepp har varit och är en del av kvinnors verklighet. Från feministteologiskt håll känns det självklart att denna insikt borde lett till vidare teologisk reflektion

Petra Carlsson skriver här om teologiskt motiverad aktivism. Hon beskriver ett performativt sätt att förstå teologi, gudstjänst och tro. Ett sätt att möta teologin som i sin tur blir ett sätt att möta världen, och att bidra till förändring i tider av akut klimatkris, demokratikris och pandemi.

De teologiska tankespår där judendom ses i termer av att vara kristendomens kontrast måste ersättas med teologisk reflektion där vi, genom fördjupad kunskap, istället förstår kristendomen utifrån dess historiska judiska kontext skriver Malin Norrby. I denna artikel beskriver hon hur antijudiska teman behandlas i kyrkobeskrivningar och hur kyrkorummet musealiseras.