Petra Carlsson skriver här om teologiskt motiverad aktivism. Hon beskriver ett performativt sätt att förstå teologi, gudstjänst och tro. Ett sätt att möta teologin som i sin tur blir ett sätt att möta världen, och att bidra till förändring i tider av akut klimatkris, demokratikris och pandemi.

De teologiska tankespår där judendom ses i termer av att vara kristendomens kontrast måste ersättas med teologisk reflektion där vi, genom fördjupad kunskap, istället förstår kristendomen utifrån dess historiska judiska kontext skriver Malin Norrby. I denna artikel beskriver hon hur antijudiska teman behandlas i kyrkobeskrivningar och hur kyrkorummet musealiseras.

Det är problematiskt med uppdelningen av arv och miljö men teologin kan här vara en hjälp för att belysa vari problemet ligger, skriver Joseph Sverker i sin artikel.

Det är höst och jag åker pendeltåg mellan Malmö och Köpenhamn tillsammans med en ung man. Trots att det är kyligt ute har han ingen halsduk med sig. Skjortan är uppknäppt. Runt halsen har han ett guldhalsband med en davidsstjärna. Mannen jag färdas med är svensk och jude. Jag blir glad över att han så frimodigt visar sin identitet. Samtidigt blir jag ledsen över att jag ens tänkte den tanken.

På några veckor har Svenska kyrkans församlingar fått ställa om sin verksamhet till följd av Coronautbrottet. Den kris samhället nu står inför kommer under lång tid framöver ställa nya krav på att leda församling. Michael Öjermo diskuterar här de utmaningar kyrkan står inför vad gäller det lokala ledarskapet i en tid fylld av oro och osäkerhet.

En kartläggning av diakonala verksamheter visar att skillnader i stiftet kan spegla en församlingsdiakoni just så kontextuell som den ska vara enligt kyrkoordning och biskopsbrev. Diakonal verksamhet behöver hitta balansen mellan insatser för förändring och problemlösning, och den omsorg som bärs i gemenskap. Båda behövs om församlingen ska blomstra