Genom att återvända till traditionen kan vi bli påminda om att de eventuella kriser vi står inför må vara nya i vår tid men att människor befunnit sig i kris i princip under hela evangeliets historia. För att inte ett återvändande till traditionen ska bli en återgång till ruta ett i kampen för frihet och glädje för människan menar Jenny Karlsson i denna artikel att vi parallellt ska ta till oss den kritik och den kunskap som den feministteologiska kritiken gett oss under snart fem decennier.

Till mångas förvåning och glädje har Bob Dylan tilldelats 2016 års nobelpris i litteratur. Petra Carlsson berättar här om sitt förhållande till Dylan som kvinnlig förebild.

Ger Selma Lagerlöf medvetet eller omedvetet i sina romaner uttryck för en ”luthersk livsförståelse”? Selma Lagerlöf befann sig nog egentligen aldrig mellan pietism och lutherdom skriver Brandby-Cöster i denna artikel. Lagerlöf stod istället på fast luthersk grund och hon såg pietismens särskiljande drag och kristna människors risk att förväxla sig själva med evangelium, som en fara för livet.

Vår ärkebiskop Antje Jackelén är verkligen bokstavligt talat ställd åt sidan i den ekumeniska gudstjänsten. Alla ser vi, barn och vuxna, att ärkebiskopen står utanför blickfånget.

Det finns en mänsklig ofrihet, eller ett mänskligt beroende, som inte går att bygga bort genom system och politiskt arbete mot underordning. Det beror helt enkelt på att det ytterst inte är fråga om underordning utan om ofrånkomliga mänskliga livsvillkor konstarerar Lovisa Nyman i denna artikel om skilda perspektiv på begreppen beroende och frihet.

Diakoni är ett församlingsuppdrag. Ansvaret för diakonin kan inte anställas bort, läser vi i ”Ett biskopsbrev om diakoni”. Hur kan en diakoni med mångas delaktighet bli till konkret verklighet i en kyrka där vi under årtionden vant oss vid att anställda leder gruppverksamheter och har makt och nycklar i sina händer? Gunnel Claesson arbetar med dessa frågor i Angereds församling.