“Islam behöver en reformation” är ett påstående man ofta får höra i debatten. Det påståendet bygger på tre premisser: att islam är en monolit som varit oförändrad genom seklerna; att kristendomens utveckling är normativ för andra religioner; samt att reformation är liktydigt med framsteg och modernitet. Frédéric Brusi problematiserar i denna artikel dessa premisser.

Om maktlöshet och möjligheter, om möten och människovärde, och om berättelsers kraft skriver här Christina Ohlsson.

Under senare tid har den ständigt aktuella frågan om Svenska kyrkans roll i samhällsdebatten åter kommit att aktualiseras på skilda sätt. Michael Öjermo diskuterar här kyrkans plats i samhällsdebatten och gör även historiska utblickar.

Anders Bäckström redovisar här forskning som pekar på att det är de stora öppna kyrkorna med folklig prägel som klarat sig bäst i 1900-talets sekulariseringsvåg.

Den nya pastoratsstrukturen i Svenska kyrkan från 2014 har inneburit flera förändringar. En fråga är vad det kan komma att innebära för det diakonala arbetet. LenaMari Öfjäll som arbetat med Umeå pastorats strategi för diakoni beskriver här sina erfarenheter och reflektioner från pastoratets utredningsarbete 2015-2016. Bland annat identifierar hon en passiviserande mekanism i församlingsstrukturen.