Svensk Kyrkotidning

I denna artikel bidrar Joel Appelfeldt till samtalet om hur kristna kan förhålla sig till våldsutövning, särskilt då till militärt våld. Efter en kort framställning om olika kristna förhållningssätt fokuserar han på hur bibeltexter där våld framstår som legitimt har tolkats i historien och ger ett förslag på hur dessa kan tolkas idag.

I denna artikel delar Anneli Sandberg och Sofie Söderin med sig av sina erfarenheter av att samlas i ett ekumeniskt sammanhang för att samtala om den ekologiska krisen från ett personligt perspektiv. De reflekterar kring hur sådana samtal, i kristna sammanhang, kan vara en viktig del av att möta den ekologiska krisen.

Vilka faktorer framträder som viktiga för människors positiva gudstjänstupplevelser? Vad framträder vara av betydelse för människors upplevda delaktighet i gudstjänsten? Caroline Klintborg utgår i denna artikel från två forskningsstudier som ställer frågor om vad som inbjuder till delaktighet i gudstjänsten.

I denna artikel ger Alasdair Skelton ett bidrag till samtalen om klimatförändringarna och hur vi kan möta de utmaningar de ställer oss inför. Han ger större perspektiv på klimatförändringarna och på oss själva, historiska perspektiv men framförallt perspektiv från astronomi och geologi. Slutligen frågar han om det finns hopp.

Detta är den tredje och sista artikeln i Svensk Kyrkotidning som diskuterar Svenska bibelsällskapets pilotöversättning av tre nytestamentliga texter: Markusevangeliet, Filipperbrevet, Första Johannes brevet. I första artikeln, Svensk Kyrkotidning 1/2022 anlade Hans Leander postkoloniala perspektiv på översättningen och dess noter. I andra artikeln, Svensk Kyrkotidning 2/2022, diskuterade Fredrik Ivarsson dess bruk av inkluderande språk. I denna artikel sätter Jesper Svartvik in översättningen av det grekiska ordet ”nomos” i Filipperbrevet i dess större sammanhang.

I denna artikel skriver Karin Tillberg om hur exegetiska kunskaper kan bidra till predikan och teologisk reflektion över bibeltexter, med särskilt fokus på ansvaret för att läsa texter som bidragit till förtryck men också texter som är svåra att förstå då de förutsätter historiska kunskaper. Två konkreta exempel hämtas ur Tillbergs avhandling.