När det gäller frågan om religionens återkomst rymmer dagens situation mer frågetecken än tydliga svar, menar Peder Thalén i denna artikel. Det är inte en fråga som kommer att försvinna från den kulturella dagordningen.
Ännu återstår stora förändringar för att på ett frimodigt sätt berätta om vad det är att vara med i Svenska kyrkan, och varför det gör skillnad.
Mattias Lundberg ger här sin syn på improperierna. Lundberg menar att en tolkning där Improperierna utpekar det judiska folket som anstiftare för Jesu död inte kan beläggas historiskt men att vissa protestantiska debattörer och författare – först reformerta, senare vissa lutherska – har sökt etablera tanken på en sådan tolkningstradition.
Det är smärtsamt att inse att det som är vackert och meningsfullt för en själv också kan vara destruktivt. Kanske är det därför som ifrågasättandet av Improperierna väcker så starka känslor. Men i en tid då antisemitismen växer måste vi våga se hur den har förgiftat kyrkan inifrån, hur ont det än gör skriver Helene Egnell i den första av två artiklar vi presenterar i detta nummer av Svensk Kyrkotidning. I den följande artikeln ger Mattias Lundberg sin syn på improperierna.
Caroline Gustavsson ställer i denna artikel frågor som rör de senaste årens gudstjänstförnyelse i Svenska kyrkan. Hur har de församlingar som undersökts i artikeln valt att förhålla sig till huvudgudstjänsten i sitt förnyelsearbete? Hur har man valt att arbeta med barnens plats i gudstjänsten? Hur har kyrkoherdens roll och ansvar beskrivits?
I föreliggande artikel analyserar Mikael Winninge den roll kunskap om Bibeln respektive insikter i bibelvetenskap kan ha i relation till sekulariseringen. Artikeln är uppdelad i två delar varav den första delen publiceras i detta nummerer av Svensk Kyrkotidning och nummer 2 i nästkommande nummer.
