Pietismens vision om att förbättra samhället utgjorde ett brott mot den statiska samhällsuppfattning som präglat Sverige sedan Reformationen. Elisabeth Christiansson Drake skriver här om institutionsdiakonins idéhistoriska arv.

I denna artikel, den första av två, visar Marie Axelsson hur samerna exkluderades från ”folket” när folkkyrkobegreppet etablerades. Den andra artikeln publiceras i nummer 5 av Svensk Kyrkotidning.

I denna artikel sätter Sverker Molander in Svenska kyrkans skogsutredning i ett större sammanhang, utifrån aktuell naturvetenskaplig forskning. Han diskuterar dess förslag och ger bidrag till fortsatt reflektion, debatt och konkret arbete med att förändra Svenska kyrkans skogsbruk. Slutligen reflekterar Molander över att förändringar i kyrkans skogsbruk måste integreras i processer för försoning samt med själavård.

Paulus Utsi är en centralgestalt i nordsamisk kultur, han läses ofta på begravningar, citeras i allt från sametingets rapporter till skönlitteratur, en av hans texter sjunges till varje skolavslutning.

Vid återbördandet fick vi symboliskt, i ritens form, överbrygga de här klyvningarna, och ta steg mot upprättelse. Strävan var att återupprätta människovärdet, men också att påminnas om det jordiska livets ändlighet.