I denna artikel ger Alasdair Skelton ett bidrag till samtalen om klimatförändringarna och hur vi kan möta de utmaningar de ställer oss inför. Han ger större perspektiv på klimatförändringarna och på oss själva, historiska perspektiv men framförallt perspektiv från astronomi och geologi. Slutligen frågar han om det finns hopp.
Hur talade tältmakaren i Filippi?
Detta är den tredje och sista artikeln i Svensk Kyrkotidning som diskuterar Svenska bibelsällskapets pilotöversättning av tre nytestamentliga texter: Markusevangeliet, Filipperbrevet, Första Johannes brevet. I första artikeln, Svensk Kyrkotidning 1/2022 anlade Hans Leander postkoloniala perspektiv på översättningen och dess noter. I andra artikeln, Svensk Kyrkotidning 2/2022, diskuterade Fredrik Ivarsson dess bruk av inkluderande språk. I denna artikel sätter Jesper Svartvik in översättningen av det grekiska ordet ”nomos” i Filipperbrevet i dess större sammanhang.
Vi kan be!
I Kyrkans förbön skulle vi kunna dela det som är angeläget för oss som individer, som gemenskap, som samhällsmedborgare. ”Skulle kunna” skriver jag, för detta gudstjänstmoment har vad som på konsultspråk kallas stor utvecklingspotential.
Vardagsspråk och bibelbruk – i nutida sammanhang och historiska kontexter
I denna artikel skriver Karin Tillberg om hur exegetiska kunskaper kan bidra till predikan och teologisk reflektion över bibeltexter, med särskilt fokus på ansvaret för att läsa texter som bidragit till förtryck men också texter som är svåra att förstå då de förutsätter historiska kunskaper. Två konkreta exempel hämtas ur Tillbergs avhandling.
Exegetik, predikan, vardag: hur kan de mötas?
Utgångspunkten är att exegetik är viktigt för predikan men att frågan om hur den är det kan besvaras på olika sätt.