Kerstin Anér och efterkrigstidens kristna humanister

Anton Jansson skriver här om Kerstin Anér. Studien av Anér ingår i ett forskningsprojekt på Historiska institutionen vid Lunds universitet. I projektet ”Humaniora i rörelse” undersöker en grupp forskare – där Anton Jansson ingår – vilken roll kunskapsområdet humaniora spelade i offentligheten under svensk efterkrigstid, främst 1960- och 70-talen. Jansson ansvarar där för en studie om den kristna deloffentligheten, som delvis bars upp av humanister som Kerstin Anér.

Påsken var dramatisk men inte ett drama

När vi inte orkar se påsken som en provokation som ständigt väjer för de enkla svaren, gör vi omedvetet om berättelsen till ett drama – och då blir den hånskrattande juden skurken.

Greta Thunbergs amerikanska förmödrar

Lina Mayïm läser här tre ekofeministiska klassiker och hittar rötter till Fridays for the future.

Varför ska Svenska kyrkan låta försona sig med det samiska folket?

Varför ska vi låta försona oss med urfolket samerna och inte enbart försona oss? Jag tror att hela processen är Guds verk.

Kan skapelsen överleva den neoliberala kapitalismen?

Med utgångspunkt i en personlig upplevelse av depression och klimatångest skriver Embla Trygg här om det kapitalistiska system som håller oss och skapelsen i sitt grepp, men också om möjligheten av liv bortom den nu rådande ordningen.

Vanans makt och frågan om trovärdighet

Den ekologiska krisen innehåller precis som alla kriser både drivkrafter och fällor: vi vill snabbt komma ur den och riskerar därför att dras till alltför enkla lösningar, skriver Anneli Sandberg, pastor och ekotoxiolog i denna artikel. De enkla svaren lockar också teologiskt, men riskerar månne förenklingar att leda till en destruktiv teologi?