Jag tänker återigen på den blick Carina Bergfeldt uppvisar sig ha för samhället. En blick som på många sätt påminner om den blick jag menar att vi bör sträva efter var gång vi ställer frågan om vad det är att vara kyrka, hur medlemsantalet ska öka eller vilken typ av gudstjänster vi bör fira.
Är kyrkorummet till för oss eller för Gud?
Från alla håll kommer kraven på att bygga om kyrkorna, sänka golv, ta bort trappor, öka antalet toaletter, förbättra belysning, digitala psalmtavlor! Då kan det vara viktigt att ta ett steg tillbaka och ställa frågan: varför har vi kyrkorum?
Fråga alltid varför!
Att Svenska kyrkan befinner sig i en period av stora omställningar är knappast okänt för någon, men uppfattningen att denna tid är en tid av möjligheter är kanske en uppfattning som inte delas av alla.
Tidsandan och synen på Bibeln i offentligheten – Bibelkunskap, bibelvetenskap och inomkyrklig sekularisering del 2
I föreliggande artikel analyserar Mikael Winninge den roll som kunskap om Bibeln respektive insikter i bibelvetenskap kan ha i relation till sekulariseringen. Artikeln är uppdelad i två delar varav den första delen publicerades i förra numret av Svensk Kyrkotidning.
Markerar religionens undanskymda roll i samhället ett slutstadium?
När det gäller frågan om religionens återkomst rymmer dagens situation mer frågetecken än tydliga svar, menar Peder Thalén i denna artikel. Det är inte en fråga som kommer att försvinna från den kulturella dagordningen.
Medlem eller inte – en förändrad färgskala
Ännu återstår stora förändringar för att på ett frimodigt sätt berätta om vad det är att vara med i Svenska kyrkan, och varför det gör skillnad.