Tro och samhälle under 1900-talets sista hälft

Artikel

Då och då flammar en debatt upp om ”politiseringen av kyrkan”. Detta kan ha olika orsaker. Under KG Hammars tid som ärkebiskop (1997-2006) var det ofta hans person och ställningstaganden som stod i centrum konstaterar Lars Ingelstam i denna artikel. Ett annat tillfälle var skapandet av Kristen Demokratisk Samling som politiskt parti 1964, med nära länkar till pingströrelsen. En tredje orsak är att det nu är 50 år sedan det magiska året 1968. Många återblickar görs, och det är naturligt att fråga hur kyrkan påverkades och förhöll sig till den marxistiskt färgade ”68-vänstern”.

Medlem i Svenska kyrkan

Ledare

Fortfarande ser sig Svenska kyrkans företrädare yrvaket omkring. Fortfarande tas pengarna, det vill säga medlemmars omfattande ekonomiska stöd, för givna.

Diakoni är inte synonymt med ekonomiskt stöd

Debatt

Det finns ofta höga förväntningar på att kyrkan ska stödja hjälpsökande ekonomiskt. Finns det risker med en sådan roll?

Kyrklig fattigvårdslära

Ledare

Vi behöver i vår tid utforma en Svenska kyrkans fattigvårdslära om att bistå socioekonomiskt sårbara människor på ett relevant sätt.

Mer än handling – diakoniforskning ger kyrkan större tyngd

Artikel

Diakonalt arbete har historiskt haft svårt att hävda sig som eget kunskapsområde i kyrkan på grund av genus och klass skriver Ninna Edgardh i denna artikel. Den diakonala retoriken har handlat om ödmjukt tjänande i det tysta. Kyrkan och akademin kan underlätta diakoners fortbildning och diakoniforskning genom att formulera behov av ny kunskap på det diakonala fältet.

Helighet i vardagen

Artikel

Vad innebär helighet i dag? Vad innebär det att leva heligt? Madeleine Fredell diskuterar i denna artikel olika aspekter på helighet i vardagen.